Biologisk mångfald
Gråsparvarna drabbas hårt när hus renoveras
Sedan 1980 har gråsparvarna i Europa minskat med 70 procent. Ett hot mot dem är när gamla hus renoveras för att bli mer energisnåla – då minskar tillgången till boplatser.
Medarbetare
Elin Viksten
Elin Viksten skriver om miljö, natur och hållbarhet, med utbildningar i journalistik och biologi bakom sig. Hon arbetar också med Naturvårdsverkets forskningskommunikation och var i många år reporter på TT Nyhetsbyrån. På fritiden siktar hon mot ytterskären med familjens segelbåt och drömmer om att någon gång bli självförsörjande på grönsaker.
Klimat
”Kriget i Syrien mer än en klimatkonflikt”
En svår torka mellan 2007 och 2009 har lyfts fram som en orsak till att kriget i Syrien bröt ut. Lina Eklund, forskare vid Centrum för Mellanösternstudier, menar att bilden kan nyanseras. Med hjälp av satellitbilder vill hon bidra med fakta till debatten.
Social hållbarhet
Svenskarna misstror storbolagens datainsamling
Den datainsamling som exempelvis Facebook och Google gör ses som ett större hot mot integriteten än den datainsamling som samhället gör, enligt en färsk undersökning. – Det är storföretagens övervakning som oroar oss mest, säger Markus Lahtinen, forskare vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
Klimat
Många kan tänka sig att ändra sina resvanor
Tåg till Europas städer och resmål på närmare håll. Enligt en ny studie är en stor del av de svenska resenärerna öppna för att förändra sina resvanor.
Hållbara städer
Satsning på elcyklar ställer krav på samhällsplaneringen
Elcyklar är en viktig pusselbit i omställningen till fossilfri energi. Men vilken effekt får politiska beslut som exempelvis elfordonspremien? Sociologen Karin Edberg tittar i sin forskning på hur policybeslut tar sig uttryck i människors vardag.
Biologisk mångfald
Så vill forskare rädda insekterna
Slopa kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel, gynna en mångfald i odlingslandskapet och drastiskt minska koldioxidutsläppen. Så vill över 70 forskare rädda de hotade insekterna.
Biologisk mångfald
Australiens bränder hotar utrota flera arter
Bränderna i Australien har stor effekt även på kontinentens djurliv. Många miljoner djur beräknas ha dött i bränderna och flera arter tros få svårt att återhämta sig.
Skog
Asksmalpraktbaggens skador har kartlagts
Sedan den upptäcktes 2002 har den invasiva smaragdgröna asksmalpraktbaggen utplånat tiotals miljoner askar i USA. Nu har forskare kartlagt skadorna för en mer exakt uppskattning av kostnaderna.
Biologisk mångfald
Fågelarter dör ut i högre takt än väntat
Världens fågelarter dör ut snabbare än vad forskare tidigare har beräknat, enligt en ny studie. I den presenterar forskare på Umeå universitet ett nytt sätt att uppskatta hur snabbt fågelarter dör ut – och det går fem gånger snabbare än vad man tidigare räknat med.
Biologisk mångfald
Syrebrist hot mot Östersjötorsken
Forskare har hittat en ny pusselbit till förklaringen av Östersjötorskens dåliga hälsa. Med hjälp av fiskarnas hörselstenar bekräftas teorin om att syrebrist får torsken att må allt sämre.
Mat & jordbruk
Lantbrukare – en yrkeskår i ständig förändring
Teknikskiften som mjölkningsrobotar och appar som följer världsmarknaden har förändrat tillvaron för Sveriges lantbrukare. Men kostsamma investeringar gör också att stordrift är en strategi som stressar många och inte passar mindre gårdar.
Hållbara städer
”Mindre luftföroreningar räddar liv inom veckor”
När luftföroreningar minskar förbättras människors hälsa omedelbart. Astma och hjärtattacker minskar, spädbarn föds friskare och inom några veckor minskar antalet dödsfall. Det konstaterar forskare på University of Illinois i Chicago.
Livsstil & konsumtion
Köpstopp – enklare än du tror
Köpstopp - Ett startskott för ett sundare förhållningssätt till konsumtion – eller en bantningskur med stor risk för återfall?
Klimat
”Offentlig upphandling – ett kraftigt styrmedel”
Ett nytt innovationsprojekt ska få svenska kommuner och myndigheter att göra mer hållbara inköp. Det är IVL, Svenska miljöinstitutet, som har fått medel från Vinnova för att utveckla en klimatanpassad offentlig upphandling.
Livsstil & konsumtion
Fler vill laga sina kläder
Allt fler svenskar köper kläder begagnat. Det visar en undersökning som Naturvårdsverket har genomfört. Samma undersökning visar också att intresset för att laga trasiga kläder har ökat, liksom intresset för att hyra klädesplagg.
Kemikalier
Bekämpningsmedel i citrusfrukter kan påverka hjärnans utveckling
Ett av de farligaste bekämpningsmedlen, klorpyrifos, är förbjudet i Sverige. Ämnet påverkar hjärnans utveckling och orsakar skador i fosters utveckling.
Mat & jordbruk
Vad kan få fler att välja vego?
En blodig biff, gjord av grönsaker och med välbekant kryddning. Är det vad som krävs för att den köttälskande majoriteten av svenskar ska välja vegetariskt – eller är odlat kött en väg framåt?
Klimat
Forskningen ifrågasätter klimatkompensation
Klimatkompensation har blivit ett argument från flygbranschen för att kunder ska fortsätta flyga. Men enligt forskningen är det en åtgärd med begränsad effekt.
Vatten
Illaluktande alger kan bli en resurs
Tång och alger som spolas upp på Östersjöns stränder kan bli både en tillgång och en pusselbit i arbetet med att minska Östersjöns övergödning.
Mat & jordbruk
”Vi kan inte köra systemen på max”
Dagens jordbruk utarmar den biologiska mångfalden – ett problem som forskning har pekat på i många år.
Biologisk mångfald
Östersjöns sjöfåglar minskar kraftigt
Tre av Östersjöns mest karakteristiska sjöfåglar är hotade. Framtiden för ejder och svärta är bekymmersam – men det finns förslag på åtgärder för att rädda alfågel.
Skog
Gotland vann första ronden mot almsjukan
Almsjukan har på många håll slagit ut hela almbestånd, men på Gotland har skadan kunnat begränsas. Ett lyckat naturvårdsexempel menar forskare.
Mat & jordbruk
Odlat kött väcker nya etiska frågor
Kött producerat utan inhuman djuruppfödning – teknikoptimistiska biotech-företag lyfter gärna fram laboratorieodlat kött som en väg till en mer hållbar värld.
Social hållbarhet
”Kvinnor involveras inte i viktiga vattenfrågor”
När fler människor ska få tillgång till rent vatten och sanitet satsar samhället på infrastruktur. Men bara infrastruktur räcker inte.
Klimat
Klimatförändringar och hotet mot global hälsa
På forskningsmyndigheten NIEHS försöker forskarna dra lärdom av de allt vanligare väderkatastroferna.
Vatten
Havets hotade arter kartläggs med ny metod
Enligt Artdatabankens rödlista är nära var femte art hotad. Men hur det ser ut för ryggradslösa djur i havet – där arternas habitat förändras snabbt – är i många fall oklart. Med en ny dna-metod ska forskare nu kartlägga de anonyma ryggradslösa djuren.
Social hållbarhet
Politiskt samhällsklimat visas i graffiti
Efter upproret i Egypten var det Kairos gatukonstnärer som satte ljuset på det eskalerande våldet i kölvattnet av den arabiska våren. I en ny avhandling konstaterar Giulia Giubergia att graffiti och muralmålningar har varit ett sätt att hålla ett kollektivt minne av protesternas offer vid liv.
Klimat
”Vårt renlighetsideal är inte hållbart”
Svenskarnas renlighetsiver har inte minskat trots att tvätt och disk står för en betydande del av hemmets klimatavtryck. I en ny avhandling i sociologi ser Tullia Jack att idealen långsamt omformas, men konstaterar också att processen kan skyndas på.
Mat & jordbruk
Juiceindustrins bärrester blir nyttiga snacks
Samtidigt som allt fler ser hälsofördelar med bär går stora mängder restprodukter från juiceindustrin till spillo. Tack vare ny forskning kan frukt- och bärresterna i stället förvandlas till nyttiga snacks.
Transport
”Självkörande bilar kräver nya vanor”
En statussymbol, familjemedlem eller nyckeln till frihet. Bilens symbolvärde har växlat genom åren. Nu är det dags att tänka om och skapa en ny relation till bilen. Det menar forskare på Chalmers som i ett nytt projekt skapar modeller för framtidens transporter.
Skog
Ny rapport: Nyckelbiotoper har effekt
Den biologiska mångfalden är högre i nyckelbiotoper jämfört med omgivningarna. Det är en av slutsatserna i en ny genomgång av 20 års forskning. Forskarna bakom rapporten hoppas att det ska bli enklare att luta sig mot vetenskapliga rön i en laddad fråga.
Klimat
”Medierna kan visa vägen framåt i klimatkrisen”
Vetenskapligt är frågan avgjord och vi har den kunskap som krävs för att agera – nu måste medierna ta nästa steg. Det menar Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman, som ser klimatfrågan som en existentiell angelägenhet. Nu ges ett trettiotal av hans texter om klimatet ut i bokform.
Skog
Mysteriet med höstlöven kvar att lösa
När hösten kommer förbereder sig träden både för vintern och våren: löven blir gula och knopparna anläggs. Medan tidpunkten för knoppsättningen ser ut att styras nästan helt av en enda gen, så är det fortfarande oklart vad som styr lövens höstfärger.
Biologisk mångfald
Poesin visar vikten av mångfald
Kan litteratur hjälpa ekologer att se fåglars kulturella betydelse? Det tror forskare i ett svensk-brittiskt projekt som tar poesin till hjälp för att värdera jordbrukslandskapets fåglar. För författaren Tomas Bannerhed är fågellivet en språklig ocean att ösa ur, men han är tveksam till att tala om olika arters ”viktighet”.
Transport
En bilfri dag – ett litet steg mot bilfria städer
Uteserveringar, blomsterplanteringar och temporära parkbänkar möblerar storstädernas nya uterum – de bilfria gatorna. Men för att lyckas med bilfria stadsdelar krävs betydligt större grepp, menar forskare i ett nystartat tvärvetenskapligt forskningsprojekt.
Övrigt
Kommunala eldsjälar driver miljöutvecklingen framåt
När politiken har blivit svagare har utrymmet för tjänstemännen vuxit. Forskare på Örebro universitet hittar det man kallar gröna tjänstemannaaktivister i närmare en fjärdedel av landets kommuner.
Biologisk mångfald
Vägen till större mångfald i trädgården
Låt rabarbern gå i blom och ett hörn av gräsmattan växa fritt. Plantera bärbuskar och om plats finns – anlägg en damm. Villaträdgården kan göra skillnad för pollinerare och för den biologiska mångfalden.
Biologisk mångfald
”Staden kan bli en tillgång för våra bin”
Krisen för våra pollinerare rör inte bara landsbygden. Städerna kan vara en tillgång för humlor och bin – men än så länge saknas pollinerarnas perspektiv i stadsplaneringen.
Biologisk mångfald
Svårt att nå målen för biologisk mångfald
Olika mätningar av Sveriges biologiska mångfald visar samma resultat: den negativa utvecklingen har inte gått att vända. De största mångfaldsförlusterna sker i skogs- och jordbrukslandskapet – enligt studier har 90 procent av landets artrika naturbetesmark och ängar försvunnit på hundra år.
Mat & jordbruk
Curlade kycklingar kan få det svårt som värphöns
I all välmening har svenska hönsuppfödare skapat en trygg och förutsägbar tillvaro för blivande värphöns. Nu frågar sig forskare om för lite stimulans innebär att curlade kycklingar får svårare att klara framtida utmaningar.
Klimat
Hur kan klimatskatt bli ett framgångskoncept?
Koldioxidskatt ses som ett effektivt styrmedel som både ger staten en intäkt och minskar utsläppen. Trots det har utvecklingen gått långsamt och inte följt förväntade mönster. Vad får olika länder att införa klimatskatter – och hur ser framgångsreceptet ut? Det vill forskare på Lunds universitet ta reda på i en ny kartläggning.
Mat & jordbruk
Bättre sömn ska ge friskare kycklingar
Slaktkycklingar lever stora delar av sina liv i konstant ljus. Men i ett nytt forskningsprojekt ska forskare undersöka hur kycklingarna kan få en bättre miljö anpassad för sömn och vila, vilket ska leda till mer välmående kycklingar med större chans till återhämtning och ett bättre immunförsvar.
Vatten
Alger – en ny pusselbit när korallreven ska räddas
Betande fiskar är en viktig pusselbit i korallrevens ekosystem – utan dessa växer reven lätt igen. I ett internationellt projekt tittar forskaren Maria Eggertsen på algbäddarnas funktion som barnkammare för dessa fiskar.
Hållbara städer
Ny reningsteknik ska hindra kopparutsläpp
Koppartak är ett miljöproblem när dagvattnet för med sig kopparjoner ut i naturen. Trots det saknar i princip alla koppartak någon form av rening. I samband med renoveringen av Nationalmuseum ska en ny anläggning för kopparrening testas.
Biologisk mångfald
Fladdermössens liv lockar forskare
I allhelgona- och halloweentider får folktrons gamla bilder av fladdermössens magiska blod ny fart under vingarna. Verkligheten ligger inte alltför långt ifrån myten. I vetenskapen har forskarna ögonen på vampyrfladdermöss för att förstå virus som rabies och ebola.
Skog
Ett steg mot effektivare insektsskydd
Ett stort angrepp av granbarkborren kan förstöra skog för miljontals kronor. Nu har forskare hittat skadeinsektens receptorer för dofter, något som i förlängningen kan leda till nya effektivare metoder mot kostsamma angrepp på granskog.
Landsbygd
Sveriges rovdjur – en utmaning för konfliktforskaren
Oavsett om det handlar om att bevara snöleoparder i Himalaya, skotska kärrhökar eller svenska vargar – bara ekologi räcker inte. Det menar Stephen Redpath, kunglig gästprofessor i miljövetenskap. Han ser konflikthantering som ett underskattat redskap och forskningsområde.
Landsbygd
Lejonens jägare blev deras beskyddare
Kenyas lejon är nära att förlora sin position som savannens majestät. När forskaren och biologen Leela Hazzah var med och grundade Lion Guardians hade lejonen i Afrika minskat med 85 procent på 20 år. Nu, tio år senare, är lejonen i deras del av Kenya tre gånger så många – och metoden att låta lejonjägarna stå för lösningarna sprids över Afrika.
Hållbara städer
Staden – drabbad symbol i dagens krig
Jerusalem, Belfast och Nicosia – i de delade städerna lever konflikterna vidare och i dag slår kriget i Syrien hårt mot städerna. Trots att krigföringen har urbaniserats har få freds- och konfliktforskare fokuserat på staden. Men nu ska det urbana våldet kartläggas.
Hållbara städer
Sångfåglar får oss att trivas i staden
En skogspromenad kan få axlar och stressnivåer att sjunka. Flera studier har visat hur viktiga grönområden är för att människor i städer ska må bra – men forskningen har hittills fokuserat på den visuella upplevelsen. Nu ska även naturens ljud och lukt vägas in.
Biologisk mångfald
Naturskådare – en allt viktigare kunskapskälla
Naturintresserade har alltid varit viktiga inom medborgarforskning. I vår tar fågelforskningen ett kliv framåt när man mer strukturerat tar hjälp av en av de kunnigaste grupperna – fågelskådarna.