Dilemma när allt fler hittar ut i naturen

Stängda fjällstugor, skatt för turister eller inspirerande tips om andra naturupplevelser. Med turistboomen i naturen växer behovet av att styra besöksströmmarna – frågan är hur.

– Inte minst i norra Sverige kommer trycket på naturresurserna att öka med den gröna omställningen, även i rekreationsområden. Vi kommer att se fler konflikter, säger Peter Fredman.

Han är professor i turismvetenskap vid Mittuniversitetet men sitter också i styrelsen för Svenska Turistföreningen, STF, och har varit involverad i den process som nu i höst ledde fram till en unik överenskommelse mellan STF och Handölsdalens sameby och Tåssåsens sameby.

Det är det ökande antalet fjällturister och en alltmer trängd rennäring som har fått STF att fatta beslut om stora förändringar för fjällstationerna i Jämtlandsfjällen. Gåsens fjällstuga stänger helt, liksom restaurangverksamheten på Blåhammarens, Helags och Sylarnas fjällstationer. Antalet bäddar minskas och säsongen för fjällstationer och stugor i väglöst land blir betydligt kortare.

– Fjällen är statlig mark så staten är en viktig aktör, det är också där förvaltningen av vandringsleder ligger. Men STF är en speciell aktör, i och med att man har så många anläggningar i väglöst land i fjällen. Det kräver en samverkan mellan berörda aktörer. I det här fallet är det STF och samebyarna, störningarna drabbar renskötseln.

Många exempel runtom i världen

Höga kusten och norra Kungsleden är två andra exempel på populära naturområden där naturen påverkas av de många besökarna. Men det är inget svenskt fenomen, på många håll i världen växer behovet av att på olika sätt hantera en växande naturturism i ömtåliga miljöer. I diskussioner om hur Yellowstone och Yosemite i USA tar skada av de många besökarna har överturism blivit ett begrepp.

USA och Kanada är de länder som kommit längst i forskningen om det som kallas besöksförvaltning. De nordamerikanska nationalparkerna har i många år varit populära besöksmål, där många människor trängs ihop på en förhållandevis liten yta.

Även där blev besökarna fler under pandemin och bland annat Yosemite National Park införde på försök ett bokningssystem för att styra besöksströmmarna. I år avslutades det, och bland annat NPCA, National Parks Conservation Association, menade att nationalparken inte förstår vilken allvarlig påverkan överturismen har på naturen.

– Mycket av den forskningen som bedrivs om besöksförvaltning har utvecklats i Nordamerika, egentligen redan på 1960- och 70-talen. Men man ska komma ihåg att det finns en fundamental skillnad mellan Nordamerika och Sverige. Här har vi allemansrätten och vi kan röra oss fritt i landskapet, säger Peter Fredman och fortsätter:

– Där jobbar man mycket med information när besökarna väl är i området. Det är inte heller ovanligt med begränsningar av hur många som kan gå en viss led eller besöka en viss del av nationalparken. Så har vi inte jobbat här i Sverige, det finns ingen sådan tradition och kanske inte ens de juridiska förutsättningarna.

Fågelskyddsområden vanliga

Däremot är det inte ovanligt att områden i den svenska naturen stängas av, fågelskyddsområden är till exempel vanliga längs kusterna. I Jämtlandsfjällen är naturen vid sjön Blanktjärn i Vålådalens naturreservat ett av de områden som tagit mest stryk av en växande turistström. 2019 infördes ett förbud mot att cykla i området runt sjön och mot att gå annat än på vandringsleder, ett förbud som har förlängts och fortfarande gäller.

Peter Fredman menar att det är ett bra exempel på hur vårt beteende i naturen också påverkas av sociala medier och ett snabbt informationsflöde, fina bilder på Instagram var en bidragande faktor till att så många hittade till Blanktjärn för ett antal år sedan.

– Plötsligt skulle alla åka dit, för att det blir häftiga bilder att lägga upp, och det drev ännu fler besök, säger han.

”Något måste göras”

Fortsätter trenden med många besökare på samma platser så måste någonting göras, menar han. I diskussioner om hur anslagen för skyddad natur ska räcka till har tankar om turistskatt och avgifter förts fram.

– Att ta betalt av de som vill vara ute i naturen, då tror jag att man hamnar lite snett. Men vi kommer behöva lägga mer resurser på besöksförvaltning, och en viktig fråga är vem som betalar den notan? Det är en svår diskussion, säger Peter Fredman och påminner om att det i grunden är positivt att människor vill ut i naturen, något som uppmuntras av samhället.

Han lyfter fram bildandet av Fulufjällets nationalpark för 20 år sedan som ett lyckat exempel på besöksförvaltning. I delar av nationalparken satsades mycket på parkering, leder, information och besökscenter, men i andra delar gick man åt andra hållet och lät naturen förbli mer otillgänglig.

– Jag tror att fjällen fortfarande kan hantera de människor som tar sig dit. Om de bara sprider ut sig lite mer så är det inget större problem. Vi kan inte tvinga folk att åka någonstans, men med information och riktad marknadsföring kommer man en bit på väg.