Industri & Energi
Expedition ska ge svar om Golfströmmen
Forskare ska nu i sommar bege sig ut på en expedition för att undersöka ett område i Svalbard med stor betydelse för Golfströmmens framtid i ett varmare klimat.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Golfströmmens varma ytvatten kyls ner och salthalten höjs i Svalbard, och därmed blir vattnet också tyngre. Det tyngre vattnet sjunker ner till botten, strömmar tillbaka söderut och lämnar därmed plats för nytt varmt ytvatten. Processen är viktig för att den globala havscirkulationen ska fungera.
– I Svalbard vill vi spåra vad som händer när vattnet blir tillräckligt tungt för att börja sjunka och bilda djupvatten. Vi kommer undersöka salthalt, temperatur och syrgashalt och följa djupvattnets väg ut från det inre av Storfjorden, ut på kontinentalsockeln och tillbaka in i Nordatlanten, säger Anna Wåhlin som är expeditionsledare och professor i oceanografi vid Göteborgs universitet.
Storfjorden på Svalbard är speciell eftersom det skapas mycket havsis när saltvatten fryser till. Då bildas iskristaller bestående av sötvatten, vilket gör att saltet pressas ut och blir kvar i havsvattnet – som alltså blir ännu saltare och därmed tyngre.
– Vattnet är väldigt salt och tungt när det lämnar fjorden och sedan blandas det med omkringliggande vatten och salthalten blir lägre. Om man vill forska på om Golfströmmen kommer att stanna av, så är denna process en del av det. Det är viktigt eftersom det påverkar den globala havscirkulationen, säger Anna Wåhlin i ett pressmeddelande.
Hon poängterar att det inte finns någonting som tyder på att Golfströmmen kommer att stanna.
– De drivkrafter som driver den har inte ändrats, det vill säga vindsystemen i Nordatlanten samt djupvattenbildningen i norr, och de långa tidsserier som finns visar ett stabilt strömsystem som har vissa variationer. Men vi behöver mer kunskap, bland annat om den norra delen där djupvattenbildningen sker, och vi behöver långa tidsserier för att kunna göra säkra jämförelser.