En viktig anledning till den drastiskt minskande biologiska mångfalden är dagens jordbruk, med få grödor på stora ytor. Men rationella, storskaliga odlingar ger inte självklart bäst ekonomi. Enligt forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet kan en mångfald av olika sorters grödor i själva verket vara det mest lönsamma på en gård.

Den drastiska minskningen av biologisk mångfald i jordbrukslandskapet är tydligt kopplad till hur jordbruken har blivit allt större och mer specialiserade. Ett landskap med mindre odlingsfält, olika grödor och djur på naturbetesmarker ger också en större biologisk mångfald, men fortfarande är stora fält med enbart spannmål eller raps en vanlig syn.

En större variation på åkrar och omgivande miljöer lyfts ofta fram som vägen mot ett mer hållbart jordbruk – men hur påverkar det lantbrukens ekonomi?

Helena Hansson
Helena Hansson, professor i nationalekonomi vid SLU. Foto: Jenny Svennås Gillner

– Vi behöver förstå hur de ekologiska och ekonomiska processerna samverkar, på fältnivå. Klarar marknaden överhuvudtaget av att skapa ett mervärde för det som är odlat med en högre biologisk mångfald eller behöver den typen av produktion offentliga stöd – och hur ska de i så fall se ut?

Det säger Helena Hansson, professor i nationalekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hennes forskargrupp fokuserar bland annat på hur ett mer diversifierat jordbruk påverkas ekonomiskt. I ekologisk forskning har en god markhälsa kopplats till stabilare skördar och ett minskat behov av pesticider och gödning, något som en mångfald av grödor kan bidra till.

Däremot har kunskap om den ekonomiska delen, hur en gårds lönsamhet påverkas, hittills saknats. Nu är förståelsen av hur ekologiska och ekonomiska flöden samverkar ett forskningsområde på uppgång och studien om hur olika grödor påverkar gårdarnas ekonomi följs av flera andra.

– Vi ser ett ökat intresse för de här frågorna nu, men det är ett forskningsområde i sin linda, resultaten kommer att dröja.

– I den här studien har vi tittat på hur gårdarnas sätt att rotera grödor påverkar deras ekonomi. Vi har jämfört ekonomin på gårdar som roterar liknande grödor, till exempel olika typer av stråsäd, med gårdar som roterar helt olika växter, till exempel stråsäd och baljväxter. Hypotesen var att om man växlar mellan grödor som är genetiskt olika varandra så påverkar växterna markstrukturen på olika sätt, att de skulle komplettera varandra, säger Helena Hansson.

Ökad mångfald inte dyrt

Resultatet visar att en ökad mångfald av grödor vare sig är dyrt eller tidskrävande för lantbrukaren. De gårdar som växlar mellan olika grödor har ett bättre ekonomiskt utfall jämfört med de som bara roterar exempelvis olika sädesslag. Exakt vad lönsamheten ligger i är oklart, den kan hänga ihop med en effektivare produktion och ett minskat behov av kostsamma inköp av exempelvis bekämpningsmedel och gödsel.

– I framtiden skulle lönsamheten också kunna hänga ihop med nya affärsmodeller som tar tillvara konsumenternas ökade betalningsvilja för produkter som odlats på det här sättet. Det kräver en bättre sammankoppling mellan lantbruk och konsument, vilket är något vi ska titta närmare på i nästa projekt som startar nu, säger Helena Hansson.

Även om det händer mycket inom forskningen så har resultaten än så länge inte fått genomslag ute på fälten.

– Om våra resultat står sig och vi når ut med den här kunskapen skulle vi kunna se betydligt mer baljväxter i växtrotationen, fler fält med mixade grödor och förhoppningsvis en större biologisk mångfald generellt. Det skulle också kunna minska behovet av gödning och pesticider, och det vore oerhört värdefullt.

Gårdar kan bytlåna mark

Politiken har länge premierat storskaligt jordbruk med monokulturer, och även om EU:s jordbrukspolitik nu förnyas så går det att påskynda utvecklingen mot ett mer hållbart jordbruk, menar Helena Hansson.

– Politiken borde uppmuntra mångfald på alla sätt, en diversifiering av grödor men också att växtodling integreras mer med djurhållning. Det kan vara inom ett och samma företag, eller samverkan inom en region. Tyvärr ser vi nu en klusterbildning, där djurgårdarna ligger samlade för sig och spannmålsgårdar för sig utan något större utbyte gårdarna emellan.

– Politiken skulle också kunna uppmuntra lantbrukare att byta fält med varandra. Alla har inte expertisen för att odla många olika slags grödor men kan man bytlåna fält får man ändå en rotation av grödor.

Lantbrukare som odlar med en hög biologisk mångfald bidrar till det som ibland kallas ”public good” – positiva effekter för samhället som inte självklart ger god ekonomi. Då krävs det politiska åtgärder för att stödja en ”produktion” av biologisk mångfald, säger Helena Hansson:

– Jag tror att alla de här lösningarna behövs. Vi hänger ihop med en världsmarknad och kan inte förlita oss på att den värderar en biologisk mångfald på samma sätt som vi gör. Det är dessutom bråttom, det här behöver göras nu.

Ekonomiska förutsättningar för mångfald i jordbruket

Odlingslandskapet har tidigare varit en av de artrikaste miljöerna, men de senaste hundra åren har mångfalden minskat drastiskt. Det beror främst på en utveckling mot större och mer specialiserade gårdar, större maskiner och ett intensifierat jordbruk.

En rad olika forskningsprojekt tittar nu på hur samspelet mellan ekonomi och biologisk mångfald i jordbrukslandskapet ser ut.

I studien om hur en mångfald av grödor påverkar ekonomin för svenska gårdar, som Pia Nilsson är huvudförfattare till, tittade forskarna på omkring 35 000 stora till medelstora svenska gårdar under perioden 2001 till 2018. Studien bygger på en unik datasamling som ger forskarna möjlighet att på gårdsnivå jämföra ekonomi och val av grödor, över en lång tidsperiod.

Tidigare har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet konstaterat att ett mer varierat jordbruk gynnar den biologiska mångfalden – utan att skörden minskar.

I det nystartade projektet Transeco samverkar forskare vid SLU med aktörer inom livsmedelsproduktion för att hitta metoder för en mer hållbar odling.


Elin Viksten text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Dag Lindgren skriver:

    Det låter rimligt att det har fördelar med ökad diversitet i odlingarna. Men hur skall det verifierats? Att enstaka jordbrukare eller forskare påstår att det funkar bevisar inte att det gör det. Hur får man ett stickprov av gårdar att på ett dokumenterat sätt med dokumenterade resultat arbeta efter olika koncept. Det är nog omöjligt. Därför måste man låta forskarnas samlade resultat uttryckta i sammanfattande dokument vara vägledande för jordbruket och ge enstaka forskarsynpunkter mindre vikt. Men principen att ge utrymme för jordbruksföretag att fatta egna beslut är viktig.