Ett steg mot effektivare insektsskydd

Ett stort angrepp av granbarkborren kan förstöra skog för miljontals kronor. Nu har forskare hittat skadeinsektens receptorer för dofter, något som i förlängningen kan leda till nya effektivare metoder mot kostsamma angrepp på granskog.

En storm som följs av en solig och varm sommar är det värsta tänkbara vädret för ett skogsbruk. För granbarkborren däremot är det ideala förutsättningar och skadorna vid ett angrepp blir ofta stora.

I skalbaggens antenn finns doftreceptorer, proteiner, som känner av doftämnen från exempelvis träd och andra granbarkborrar.

Redan i dag utnyttjar skogsbruket skalbaggarnas doftreceptorer i så kallade feromonfällor, behållare med en syntetisk version av det attraktiva feromonet som lockar skadeinsekterna till fällorna.

Men redan om några år kan effektivare metoder vara på väg.
– I stället för doftfällor, eller i en kombination, skulle man kunna sprida ut dofter som blockerar insekternas förmåga att känna av de dofter som lockar dem till en plats. Då får de mycket svårt att koordinera massattacker på träd. Det är ett drömresultat, vi vet ännu inte säkert om det fungerar.

Det säger Martin N Andersson, biolog och forskare på Lunds universitet, ansvarig för det projekt som tittar närmare på ett antal skadeinsekters doftreceptorer.

Tre skadeinsekter

Forskarna har nu hittat dessa doftreceptorerna hos tre skadeinsekter: granbarkborren, contortabastborren (mountain pine beetle som orsakar stora skador i Nordamerika) samt snytbaggen, en svensk insekt som skadar tall. I nästa steg ska man slå fast vilka receptorer som hör ihop med exempelvis barkborrens aggregationsferomon, som får den att attackera gran.

– Doftreceptorerna hos de här tre arterna är ganska lika varandra i sin proteinsekvens, precis vad vi hoppades på. Det är lovande, då bör det bli lättare att hitta bra receptorer för samtliga arter, säger Martin N Andersson.

Då får de mycket svårt att koordinera massattacker på träd. Det är ett drömresultat.

Redan under nästa år tror han att granbarkborrens receptorer är identifierade. Sedan följer förhoppningsvis en så kallad screening av ämnen för att hitta ett doftämne som antingen blockerar eller hyperaktiverar receptorerna.

Ett sådant ämne skulle störa barkborrens doftkommunikation och förhoppningsvis kunna användas i skogsbruket.
– De effekterna kommer att utvärderas genom försök ute i fält. Då är det bra om vi har ett utbrott av barkborrar, men det är längre fram i tiden.

Måste vara specifika

Doftämnena som i dag används för att fånga barkborrar är ämnen som skalbaggarna själva eller träden producerar. Förhoppningen är att hitta naturliga substanser även för att blockera eller hyperaktivera receptorerna.

Däremot är Martin N Andersson kritisk mot de forskningsprojekt som har tagit fram syntetiska substanser som överstimulerar hela doftsinnet hos insekter.

– En sådan substans attackerar en generell receptor som alla insekter har. Det är sannolikt inte mycket bättre än att sprida bredspektrum-insekticider, insektsgift som påverkar alla insekter.

Naturliga substanser

I sökandet efter rätt doftämnen och receptorer är det viktigt att inte andra insekter påverkas. Därför har Martin N Andersson också med myrbaggen i studien, en naturlig fiende till barkborren.

– Det är viktigt att vi inte påverkar den, samtidigt som det är bra om samma ämnen kan användas för flera skadegörare. Det ser lovande ut. När vi sedan ser vilken effekt blockeringen har är det viktigt att försäkra sig om att inga ekosystem skadas. Men jag tror inte det är någon större risk om vi lyckas hitta naturliga substanser som redan är på plats i ekosystemet.

Martin Schroeder, professor i skogsentomologi vid Sveriges lantbruksuniversitet och expert på populationsdynamik hos granbarkborren, tror inte att metoden påverkar den biologiska mångfalden.

– Är metoden så pass selektiv att inte myrbaggen störs så påverkas förhoppningsvis inte andra arter heller, metoden får nog betraktas som väldigt selektiv.

– Men om detta verkligen leder fram till en kostnadseffektiv metod som kan användas i en stor skala är en annan fråga. Däremot är det ett intressant forskningsfält, inte minst som grundforskning.