Laxen som inte längre kan vandra upp i älven för att föröka sig. Det har länge varit bilden av hur naturen påverkas av utbyggnaden av vattenkraft i landets älvar. Men vi får inte missa resten av ekosystemet, menar forskaren Richard Johnson.
– Mångfalden i strandzonen påverkas enormt av kraftverkens dammar. Insekter, spindlar, växter – de är alla viktiga beståndsdelar i ett fungerande ekosystem.

I Sverige har vi länge vi fokuserat på fisken, och då främst laxen och öringen, när vi har studerat vattenkraftens påverkan på miljön. Laxtrappor och andra fiskpassager har varit vanliga åtgärder, samtidigt som det omgivande landskapet ofta har glömts bort, menar Richard Johnson, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet.

En anledning till att en så stor del av miljöåtgärderna har handlat om just fisken är vår starka fisketradition. Men Richard Johnson pekar på att det också saknas verktyg och metoder, för att slå fast hur vattenkraften påverkar hela ekosystemets biologiska mångfald i vattendragen och deras omgivning.

– Att mäta ekologisk status handlar i dag till stor del om huruvida det finns fisk och om den kan vandra upp och ned i vattendraget. Det är ett grovt mått, det finns så mycket annat liv i ett vattendrag än fisk – och minst lika mycket i det vi kallar strandzonen, säger han och fortsätter:

– Globalt kallar man strandzonen för en hotspot för biodiversitet, i många länder är det en naturtyp med starkt skydd, men inte i Sverige.

Kunskap som kommer väl till pass

I ett nytt forskningsprojekt ska Richard Johnson och hans kollegor sammanfatta den kunskap som i dag finns om hur vattenkraften påverkar både vattendragen och deras närmiljöer.

Richard Johnson

Men de arbetar också med att ta fram just de metoder som han menar saknas, för att det ska gå att mäta hur hela strandzonens ekosystem påverkas av kraftdammar.

Tajmingen är bra, han tror att deras resultat kommer att kunna användas i den omprövning av vattenkraftens miljötillstånd som ska tas upp igen under 2024. För att Sverige ska leva upp till EU:s vattendirektiv ska vattenkraftverk och dammar få moderna miljövillkor, ett omfattande arbete som tros ta omkring 20 år.

– I dag har vi verktyg för att mäta jordbrukets effekt på sjöar, men för vattenkraften har det saknats. Men både vi och kollegor i Norge arbetar med dessa frågor och vi hoppas snart ha metoder klara.

Ny teknik ger detaljerad kunskap

Tack vare dagens DNA-teknik är förutsättningarna för att förstå vattendragens biologiska mångfald bättre än någonsin. Tidigare har Richard Johnson och hans kollegor tittat närmare på hur vattenkraftsutbyggnaden har påverkat ett antal mindre vattendrag i Uppland, som man i det nya projektet kommer att återvända till.

– Bland annat ska vi följa ekosystemets födoväv. Till exempel kommer vi studera vad som händer med insekterna som kläcks vid vattnet, äts de av spindlar i strandzonen? Med DNA-teknik kan vi analysera innehållet i magen på en spindel som är två millimeter stor.

Tillsammans med forskning om hur växterna i samma strandzoner påverkas, och om hur miljön påverkas när dammarna tappas på vatten för att det ska bli energi i kraftverken, kan forskarna ge en helhetsbild av hur dammarna påverkar den biologiska mångfalden och näringsväven.

Det är katastrofalt för allt liv som inte kan simma bort från strandzonen eller gräva ner sig.

Tidigare forskning har visat att ekologiskt anpassad vattenreglering – när det alltid flödar en viss mängd vatten genom kraftverket – gör stor nytta för djur och växter. Trots det är det fortfarande inte ovanligt med så kallad nolltappning – när turbinerna inte släpper igenom något vatten. När energipriset är lågt står kraftverket still, och när energipriset är som högst släpper man i stället på allt vatten och lämnar inget kvar i dammarna, kraftverkens vattenmagasin.

– Det är katastrofalt för allt liv som inte kan simma bort från strandzonen eller gräva ner sig. Ofta handlar det om energipriserna, men i många mindre dammar handlar det om okunskap. Jag har varit med om att en damm som vi gjort undersökningar i plötsligt en dag var helt torrlagd i sträckan nedanför kraftdammen. Det var lantbrukaren som ägde marken som hade stängt av vattnet uppströms, utan att förstå vilka effekter torrläggningen fick.

Ingen snabb lösning

Enligt Richard Johnson står ungefär 5 procent av de drygt 10 000 vattenkraftsdammar som finns i Sverige i dag för 95 procent av all vattenkraftsel. Det innebär att ett stort antal av kraftverksdammarna står för ett mycket litet bidrag till landets elproduktion, inte minst om man också väger in vilka negativa effekter på miljön de står för. En jämförelse mellan deras miljöpåverkan och energiproduktion borde göra beslutet relativt lätt att fatta, menar Richard Johnson.

Men lösningen är inte självklart att plocka bort ett kraftverk, även om elproduktionen är försumbar. Miljögifter eller metaller kan ha samlats uppströms, och det är heller ingen quick-fix – det kan ta många år innan växt- och djurliv återhämtar sig.

– Vi har också en hel del dammar med fina kulturvärden. Vi kommer aldrig ta bort dammen vid Karin och Carl Larssons Sundborn till exempel. Men sett till djur och växter är det i princip alltid en miljövinst.