Sverige tillhör inte de länder som drabbas hårdast av dyrare olja och gas till följd av sanktionerna mot Ryssland, men de indirekta effekterna påverkar oss. Det aktualiserar frågan hur beroende vi är av import för vår energiförsörjning.

De sanktioner som har vidtagits mot Ryssland i spåren av Ukrainakriget får stora konsekvenser för hela Europa, bland annat i form av dyrare bränsle och el.

– För Sveriges energiförsörjning är effekterna främst indirekta, men de påverkas oss ändå, säger André Månberger, forskare inom miljö- och energisystemanalys och biträdande universitetslektor vid Lunds universitet.

Rysk olja handlas i dag på en världsmarknad, alltså till samma pris oavsett varifrån den kommer. Sverige är inte direkt importberoende av rysk olja, men eftersom landet är en stor aktör så påverkas hela marknaden när Ryssland påverkas. Oljan som Sverige köper från världsmarknaden används främst till bränslen åt fordon men även inom så kallad petrokemisk industri för tillverkning av plast och kemikalier.

Många andra europeiska länder är starkt beroende av gas, där Ryssland är en stor exportör, men även här särskiljer sig Sverige.

– Vi har en gaspipeline från Danmark, men eftersom den danska gasen är på upphällningen så är det i dagsläget rysk gas som kommer hit via det tyska gasnätet.

Skenade bränslepriser

För Sverige som helhet utgör gasbehovet inte ett stort problem, eftersom vi inte använder gas i någon större utsträckning.

André Månberger
André Månberger, forskare inom miljö- och energisystemanalys.

– Däremot kan det drabba enskilda industrier och hushåll som är beroende av gas för sin uppvärmning, säger André Månberger.

Också vår svenska elmarknad har ett indirekt beroende till Ryssland.

– Vi interagerar med den europeiska elmarknaden, även om vi i Sverige köper lite gas så påverkas vi av de stigande elpriserna i Tyskland, som orsakas av dyrare gas.

Sårbarheten för elpriset var synligt redan innan kriget startade, då främst södra Sverige fick betala mer än vanligt för el under vintern, och efter krigsutbrottet skenade även bränslepriserna. Effekter som snabbt har lett till politiska förslag.

– Partier från både höger och vänster har gjort utspel, och det har genomförts jättestora förändringar som går helt på tvärs från det man pratat om tidigare i klimatarbetet, säger André Månberger som exemplifierar med skattesänkningar på fossila bränslen och stöd till bilägare.

Minska vårt energiberoende

Han har tidigare kritiserat den svenska satsningen på importerade biodrivmedel ur ett försörjningsperspektiv.

– Vi importerar även biodrivmedel, marknaderna för olja och biodrivmedel är beroende av varandra. Ökade priser för olja har skapat en falsk bild av att den ena importen skulle vara bättre än den andra. Det finns även svenskt biodrivmedel som dessutom har lägre klimatpåverkan, men det har inte backats upp politiskt.

Han betonar vikten av att främja energieffektivitet och att minska vårt energiberoende.

– Det är bra oavsett vad som händer i omvärlden.

Energieffektivisering kan exempelvis handla om att minska uppvärmningsbehovet i bostäder genom tilläggsisolering och bättre fönster. På fordonssidan handlar det om mer energieffektiva fordon.

Han tycker också att elektrifiering är positivt eftersom det ökar chanserna till riskspridning.

– Då kan vi trycka in flera olika typer av energi; förnybart, kärnkraft och olika fossila källor, vilket ger en mix som kan kontrolleras bättre. Diversitet är bra, vi ska inte lägga alla ägg i samma korg. Om en störning uppstår någonstans så är vi inte lika såbara om vi har olika alternativ.

Låg politisk prioritet

Denna diversifiering av energislag ser olika ut i olika länder.

– I Sverige har vi god spridning, till exempel vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och bioenergi. Vår svaga punkt ligger i transmissionsnätet (som fördelar el över landet), där enstaka punkter är väldigt sårbara.

Sårbarheten i elnäten ökar risken för att stora delar av elförsörjningen kan slås ut, vilket har skett under stora stormar.

– Att bygga ut nätet är dyrt, men de ökade kompensationskrav till konsumenter som kan kräva ersättning för elbortfall har snabbat på processen delvis.

Enligt André Månberger har energisäkerhet låg politisk prioritet.

– På senare tid har det mesta drivits av klimatomställningen. Men vissa av dessa frågor han gå hand i hand, att gräva ner transmissionsnätet ökar till exempel även säkerheten vid mer extrema väder. Energieffektivisering är generellt bra för både klimat- och försörjningstrygghet. Målkonflikterna uppstår främst i länder som använder inhemska fossila energikällor.


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.