Skillnaderna i inkomst mellan olika bostadsområden blir bara större. Utvecklingen syns allra tydligast bland personer som har barn. Det framgår av en studie, där forskarna också konstaterar att inkomstskillnaderna ökar snabbare i Sverige än i något annat OECD-land.

Forskare vid Linköpings universitet och universitetet i Boston har tittat på hur inkomstsegregationen i Sverige har utvecklats under knappt 30 år. Forskarna har bland annat analyserat statistik över inkomst och bostadsområde för invånarna i landets 231 största kommuner under perioden 1990-2017 och tittat närmare på utvecklingen i Stockholm, Göteborg och Malmö.

En slutsats i studien är att inkomstskillnaderna de senaste decennierna har tredubblats. Man ser också att inkomstsegregationen har ökat nästan lika mycket i Sverige som i USA, där det sedan länge konstaterats att växande inkomstskillnader också leder till en ökad segregation.

– Tidigare forskning visar att var du bor blir allt viktigare för dina möjligheter. Barn i fattigare områden som aldrig möter mer högutbildade personer, brukar till exempel ha lägre utbildning senare i livet, säger Selcan Mutgan en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

En jämförelse av grupperna infödda svenskar och icke-västerlänningar visar att ojämlikheten sett till inkomst ökar oavsett bakgrund – men inkomstsegregationen är mindre bland de med icke-västerländsk bakgrund. Det beror på att de personerna inte flyttar i lika hög utsträckning när deras inkomst ökar, något som forskarna tror hänger ihop med den svenska bostadsmarknaden med höga bostadspriser. Nu efterlyser de ytterligare forskning för att öka förståelsen för vad som orsakar den ökade segregationen.

– Det är en sak att ha ett samhälle där vissa är mer välbärgade än andra. Det är något helt annat när rika och fattiga lever helt separata liv. Det undergräver solidariteten, det undergräver empati och förståelse för varandra. Och det kan vara en riktigt polariserande kraft i samhället, säger Jonathan Mijs, Bostons universitet.