Tång och alger som spolas upp på Östersjöns stränder kan bli både en tillgång och en pusselbit i arbetet med att minska Östersjöns övergödning. Det menar William Hogland, professor i miljöteknik vid Linnéuniversitetet:
– Vi behöver hållbara metoder för att sanera stränderna och i stället utvinna energi och näringsämnen.

Vissa sommardagar är Ölands stränder inte så lockande för öns badgäster. Beroende på väder och vind spolas ibland tång- och algrester, så kallat släk, in i Östersjöns bukter. När drivorna av organiskt material börjar ruttna kan badgäster behöva vada igenom en ganska illaluktande brun sörja för att nå vattnet.

Men rena och fina stränder med klart vatten är inte bara viktiga för turistnäringen. Får man bort det organiska avfallet kan det också minska övergödning, framhåller William Hogland. Han leder forskningsprojektet ”Släk på baltiska stränder – omvandling av en olägenhet till en resurs och tillgång”, som är en del av EU:s forskningsprojekt Contras.

Målet är att ta reda på vilka metoder för att ta hand om släk som fungerar bäst. Liknande studier bedrivs också på Skånes sydkust och på Gotland, kunskap som nu ska samordnas.

Kartläggning av strändernas organiska avfall

William Hogland, professor i miljöteknik vid Linnéuniversitetet.

Under sommaren har forskningsprojektet gjort en första kartläggning av strändernas organiska avfall. Forskare och studenter från Linnéuniversitetet och från baltiska lärosäten har inventerat och tagit prover på ett antal stränder på Öland. De har uppskattat mängden släk och slagit fast vilka arter den innehåller. De som förekommer oftast är ålgräs och brunalger.

– Vi kommer även att titta på stränder på Gotland och vi samarbetar med flera andra länder runt Östersjön för att få en mer komplett bild av hur det ser ut, säger William Hogland.

Förr i tiden samlades brunalgen blåstång in från stränderna för att användas som gödsel på åkrarna, tack vare dess innehåll av kalcium- och kväveföreningar. I dag är det inte lika vanligt, men det förekommer att lantbrukare fortfarande använder alger som gödsel – trots att släk ofta innehåller föroreningar som kadmium och därför skulle kunna klassas som farligt avfall.

– Det bästa vore om vi kan plocka ur näringsämnena och på så vis skilja dem från miljögifterna, säger William Hogland.

Sanden kan rena från gifter

Trots att de lantbrukare som använder släk i odlingen riskerar tungmetaller på köpet kan det ändå vara ett bra val av jordförbättring, jämfört med exempelvis konstgödsel.

Konstgödsel kan också innehålla tungmetaller som kadmium och när det används tillförs ytterligare kadmium till kretsloppet. Med släk som gödsel tillförs åtminstone inga nya mängder tungmetaller till kretsloppet, menar William Hogland. Kogödsel är heller ingen ”ren” jordförbättring, frågan är komplex, konstaterar han.

– Campingägare på Öland har i många år lyft upp släk från strandkanten i högar en bit från vattnet, där den har fått rinna av och torka upp. Det är en metod som man har sett mellan fingrarna på, men den är kanske inte så dum. Genom högarnas placering passerar avrinningen en hundra meter lång sandbädd där eventuella gifter kan filtreras. Det är bättre än att släken ligger kvar i vattnet och slås sönder, då kan vattnet bli toxiskt.

Intresset för forskningen om släk har varit stort bland Ölands campingägare. De har i många år samlat in släk med traktor längs strandkanten, för att lägga den i högar en bit upp på stranden.
Foto: William Hogland

Biogas, fjärrvärme eller kompost

I en studie som Borgholms kommun har tagit fram för att hitta bästa sättet att hantera släk från öns stränder konstaterar kommunen att det finns tre sätt att använda släk: som kompost och jordförbättring, för att utvinna biogas eller för att utvinna fjärrvärme genom att elda upp det. Även i William Hoglands projekt analyseras på dessa tre metoder och man försöker hitta sätt att utvinna energi genom bland annat pyrolys.

– Det viktiga är att hitta en ekonomisk metod, det får aldrig gå åt mer energi i processen än vad man i slutändan får, säger William Hogland och fortsätter:

– I Baltikum är stränderna längre och det kan vara lättare att få ekonomi i det. Nästa steg skulle kunna vara att ta fram maskiner som effektivt kan plocka upp blommande alger, som en sorts skördetröskor, säger William Hogland.

Övergödningen av Östersjön

• Övergödning är ett av de största hoten mot Östersjön och beror på utsläpp av framförallt näringsämnena kväve och fosfor. Utsläppen kommer främst från jordbruk, avlopp och transporter. Effekter av övergödning är bland annat syrebrist och algblomning.
• I takt med att reningsverk har byggts ut runt hela Östersjön har också övergödningen långsamt börja minska, enligt en färsk studie vid Stockholms universitet.
• Samtidigt har jordbruken i de baltiska länderna moderniserats i hög takt. När de blir mer likt det svenska jordbruket bidrar de också med mer näringsläckage.
• SGU, Sveriges geologiska undersökning, har sommaren 2019 påbörjat undersökningar av bottensediment i havet runt Gotland. Syftet är att ta reda på hur den fosfor som finns i sedimenten bidrar till Östersjöns övergödning. Samtidigt tittar man på förekomsten av metaller och andra miljöföroreningar.
• Borgholms kommuns rapport om hantering av släk.

Källa: Havet.nu, Stockholms universitet, SGU


Elin Viksten text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.