Är rapporteringen om corona lugnande eller alarmistisk? Hur framstår myndigheternas beredskap? Det är två av frågorna som forskare ska svara på i ett nytt projekt om mediernas rapportering om coronaviruset och covid-19.

– Vår tidigare forskning visar att medier ofta förstorar det som är dramatiskt och sensationellt. Det kan ge en bild av att situationen är farligare än vad den faktiskt är, men vad gäller det nya coronaviruset vet vi fortfarande så lite kring själva faran så det är ännu svårt att säga i vilken utsträckning medierapporteringen har varit alarmistisk, säger Marina Ghersetti, ansvarig för forskningsprojektet på Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Institutionen för journalistik, medier och kommunikation har fått i uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att följa nyhetsrapporteringen om det nya coronaviruset. Forskarna ska jämföra mediernas rapportering med allmänhetens uppfattning av coronaviruset och dess effekter.

I februari skickades en enkät ut till 18 000 personer och den kommer att följas upp med nya enkäter under våren. Frågorna handlar bland annat om vilket förtroende allmänheten har för ansvariga myndigheters förmåga att hantera corona och vilka medier man vänder sig till för att få information.

Institutionen har tidigare följt nyhetsbevakningen av fågel- och svininfluensan samt Ebola.


Elin Vikstentext

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Dag Lindgren skriver:

    Jag tycker i backspegeln att till början av mars var man inte tillräckligt orolig för att epidemin skulle komma till Sverige mer än några ströfall. Och nu är man inte tillräckligt orolig för att den kommer att bita sig kvar till efter jul. I februari var men inte heller tillräckligt orolig för de långsiktiga konsekvenserna.