Allt fler väljer trädgårdsväxter som gynnar den biologiska mångfalden. Men hur är det med mångfalden under ytan? ”Släng spaden”, uppmanar trädgårdsskribenten Bella Linde alla som vill gynna jordens mikroorganismer och skapa en klimatsmart köksträdgård.

Åkrar som lämnas oplöjda och åkrar med mellangrödor blir allt vanligare syn i det svenska odlingslandskapet. Att minska markbearbetning och lägga tillbaka organiskt material är två nyckelåtgärder för att öka kolinlagringen i jorden, konstaterar författarna till en forskningsöversikt från Formas. Det ger dessutom bonuseffekter som bättre tålighet mot torka och översvämning, och stabila skördar. Forskningssammanställningen fokuserar på jordbruk i större skala, men även hobbyodlaren har mycket att vinna på att sluta gräva, konstaterar Bella Linde i sin nya bok Odla utan spade.

– I jordbruket är ett skifte på gång, jag tycker mig se en sådan förändring även bland oss som odlar i liten skala. Det handlar om en metod som innebär mindre arbete och ger större skörd, det vore helt enkelt dumt att inte ligga i framkant.

Jorden sköter sig själv

Vare sig täckodling, med organiskt material ovanpå jorden, eller ogrävda odlingsbäddar är nytt under solen. På 1950-talet skrev amerikanska författaren och trädgårdspionjären Ruth Stout How to have a Green Thumb without an Aching Back: A New Method of Mulch Gardening.

Men Bella Linde, som tidigare skrivit bland annat Rätt ur jorden – Handbok i självhushållning, saknade en svensk bok som pedagogiskt och praktiskt sammanfattade de två metoderna täckodling och ogrävda bäddar, det som på engelska ofta kallas No Dig.

Bella Linde
För mig har det tidigare handlat om att odla grönsaker på bästa sätt, men arbetet med den här boken gör att jag förstår klimatfrågan på ett nytt sätt, säger Bella Linde som har skrivit trädgårdsboken Odla utan spade.
Foto: Elin Viksten

Kortfattat handlar det om att odla och skörda utan att störa livet under ytan för att i stället dra nytta av mikroorganismernas arbete. Bella Linde går igenom odlingens praktiska delar som olika täckmaterial, gödningsmetoder och kompost, men beskriver också jordens uppbyggnad och mikroliv.

– Jag hoppas att jag lyckas förklara det här sättet att odla utan att det blir så komplicerat. Visst är det en hel vetenskap, men det är absolut inte svårt: lägg på det du har i form av organiskt material så sköter jorden resten själv.

Klimatsmart odling

Det faktum att kolinlagringen ökar när jorden inte bearbetas gör att det också blir ett klimatsmart sätt att odla; kolutsläppen till atmosfären minskar när mullhalten i jorden ökar. Det har bland annat det internationella 4 per 1000-initiativet tagit fasta på, med budskapet att bara 4 promille högre mullhalt i markens översta skikt skulle reducera koldioxidhalten i atmosfären väsentligt. Det handlar framförallt om jordbruksmark, men Bella Linde är övertygad om att även trädgårdsodlare kan bidra till att bromsa klimatförändringarna.

– Men egentligen behöver vi inte tänka att det är ett ansvar vi har. Vi kan bara låta lättjan ta över. Genom att sluta gräva och börja täcka jorden slipper vi ogräs, vi behöver inte vattna lika mycket och inte heller lägga tid på att gräva upp det vi har skördat. Och vi får en bättre skörd.

För hennes del var det inte klimatfrågan som ledde henne till No Dig-odlandet. Snarare handlade det om att försöka förstå grunderna bakom täckodling och No Dig.

Bella Linde
Bella Linde går i boken Odla utan spade igenom hur man odlar klimatsmart utan att gräva.
En upphöjd odlingsbädd kan anläggas direkt på gräsmattan, då behöver jorden inte grävas. I stället byggs bädden på höjden, med exempelvis wellpapp i botten för att gräset under ska förmultna.
Foto: Lena Granefelt

– Boken kom till för att jag ville förstå hur jag skulle göra på min egen lilla täppa. Men kunskaperna som jag har förvärvat har vuxit till något större. Ibland börjar man i det stora, som kokar ner till det lilla. För mig var det tvärtom, det lilla har vuxit och jag förstår att det handlar om något större än min lilla tomatodling. Det började inte med ett stort klimatintresse, men det landade i det.

Fler intresserar sig för markhälsa

Jordarna hör till de mest artrika miljöer som finns, men flera studier pekar också på att mylla och matjord – mikroorganismernas livsmiljö – minskar ur ett globalt perspektiv, bland annat på grund av ett intensivt jordbruk och på extremväder som torka och översvämningar. Samtidigt växer medvetenheten om det som kallas markhälsa, jordens organiska halt.

– Vi har inte pratat om jorden på det här sättet tidigare, om mångfalden under jord, mikroorganismer och mykorrhiza. Människor börjar intressera sig för jordhälsa och med förståelse kommer handling. Kanske slutar man att vända upp och ner på jorden i sin villaträdgård, kanske är det ett industriellt jordbruk som förändrar sitt produktionssystem, säger Bella Linde.

Hon minns hur hennes egna – trädgårdsintresserade – föräldrar använde konstgödsel som blåkorn, och är övertygad om att de i dag hade täckodlat utan att gräva. Ett skifte i synen på jord och odling är på gång, vi lär oss och lär om när det blir fel, menar hon:

– Tänk om hela söderort här i Stockholm skulle sluta gräva. Jag tror absolut att vi skulle se skillnad. Och om parkarbetarna här där jag bor kunde sluta blåsa bort alla löven på hösten, jag blir galen när jag ser det.

No Dig

Amerikanska Ruth Stout (1884 -1980) var en av de första att skriva om täckodling utan att gräva på 1950-talet. På svenska finns bland annat Den arbetsfria trädgården.
Britten Charles Dowding har varit en av No Dig-rörelsens främsta förespråkare sedan 1980-talet och har skrivit flera böcker om att odla utan att gräva.

Bella Linde ger i sin och fotografen Lena Granefelts bok Odla utan spade följande råd:
– Gräv inte.
– Låt aldrig jorden ligga bar, lägg på täckmaterial och/eller kompost.
– Håll jorden täckt med levande grödor så stor del av året som möjligt.
– Låt rötter vara kvar i jorden efter skörd.
– Trampa inte på jorden.

I Formas forskningsöversikt om hur växtföljder påverkar inlagring av kol i jordbruksmark lyfts ett antal åtgärder som ger en bättre markhälsa fram:
– Se över växtföljden, perenna grödor och ärtväxter ökar kolinlagringen.
– Minska markbearbetningen, det ger en ökad kolinlagring i de översta markskikten.
– Täck jorden med organiskt material, till exempel växtrester från skörd.


Elin Viksten text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.