Klimatkompensation har blivit ett argument från flygbranschen för att kunder ska fortsätta flyga. Men enligt forskningen är det en åtgärd med begränsad effekt.
– Ett grundproblem är att kompensationen måste vara permanent och det går inte att säkerställa. Det räcker inte heller att vi kompenserar för våra utsläpp, vi måste minska dem, säger Wim Carton, klimatforskare vid Lunds universitet.

Många företag lyfter fram klimatkompensation som en viktig del i hållbarhetsarbetet; Ica, Max och Arla är bara några av de stora företag som klimatkompenserar.

I resebranschen har klimatkompensation blivit en del av marknadsföringen, men enligt en granskning gjord av Dagens Nyheter är det bara ett av sex rese- och flygbolag som öppet redovisar hur de klimatkompenserar.

Wim Carton, forskare i kulturgeografi vid Lucsus. Foto: Ann Åkerman

Inget av företagen har själva kontrollerat eller besökt projekten som de finansierar genom sin klimatkompensation.

Wim Carton, forskare vid Lund University Center for Sustainability Studies, har i sin forskning tittat närmare på klimatkompensation i form av trädplantering i Uganda.

– Det går att ifrågasätta hela grundidén för klimatkompensation. Just trädplantering, som är en vanlig form av klimatkompensering, är särskilt problematiskt. Det finns certifieringar för att det ska fungera så bra som möjligt, men det går aldrig att säkerställa att metoden faktiskt kompenserar våra utsläpp. Eftersom det handlar om hypotetiska scenarier – vad skulle ha hänt utan projektet? – går det inte att säkerställa att det verkligen är ett extra bidrag till klimatarbetet.

Vad säger forskningen om vilken effekt klimatkompensation har?
– I en studie som EU-kommissionen beställde för några år sedan konstateras att 85 procent av alla projekt i den officiella FN-marknaden möjligen skulle ha genomförts även utan klimatkompensation. Det är ett stort problem och betyder att projekten inte kompenserar för någonting.

Varför är just trädplanteringar problematiska?
– Det är svårt att bedöma hur pass långvarig effekt just trädplanteringar har. Det går inte att vara säker på att träden står kvar så länge som det är tänkt. Det tar också lång tid innan träden binder koldioxid. IPCC:s forskare är tydliga med att vi måste ha skydda och utöka skogen, men vi behöver samtidigt minska våra utsläpp radikalt. Det ena kan inte ersätta det andra, vi måste göra både och.

Hur ska vi som konsumenter tänka om företagens klimatkompensation?
– Det är svårt och samtidigt inte. Ett vanligt argument är att det är bättre än att inte göra något. Klimatfinansiering till utvecklingsländer behövs och det är jättebra att stödja trädplantering i Uganda om den sker på ett rättvist sätt. Men jag tycker att det är fel att jämföra med att inte göra någonting. Enligt forskningen måste vi gå mot noll eller minskade utsläpp, klimatkompensation blir lätt en ursäkt för fortsatta utsläpp.

Vad skulle krävas för en fungerande klimatkompensation?
– Om man klimatkompenserar i Sverige så blir det möjligen enklare att redovisa och kontrollera det. Om ett företag klimatkompenserar i den egna produktionskedjan kan det också ha en mer direkt påverkan på utsläpp.
– Men grundproblemen med klimatkompensation kvarstår – i slutändan måste vi i första hand minska våra utsläpp, inte kompensera för dem.

Klimatkompensation

• Klimatkompensation går ut på att den som orsakar utsläpp, till exempel ett företag, kan betala för att klimatutsläpp minskar i samma mängd någon annanstans. Det finns många former av klimatprojekt över hela världen och en rad företag som säljer utsläppskrediter som sedan finansierar de olika projekten. Ofta handlar det om trädplantering eller satsningar på förnyelsebar energi.
• De viktigaste arenorna för klimatkompensation är den frivilliga marknaden och den officiella FN-marknaden. Det projekt som Wim Carton och hans kollegor har studerat säljer sina krediter på den frivilliga marknaden och där köper företag som Max och Arla sina krediter.
• På den officiella FN-marknaden finns i princip inga trädplanteringsprojekt, reglerna för sådana projekt är mycket strikta. På den frivilliga marknaden är trädplanteringar en vanlig form av projekt, en annan är förnyelsebar energi.
• Det finns flera certifieringar av klimatkompensationsprojekt, Gold standard är en som har utvecklats av miljöorganisationer.

Källa: Naturvårdsverket, Lund universitet

Här kan du läsa mer om Wim Cartons forskningsprojekt.


Elin Viksten text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.