Om tio år ska minst 25 procent av jordbruket vara ekologiskt. Användningen av kemiska bekämpningsmedel ska halveras och minst 30 procent av land- och havsområden ska skyddas. Det är delar av innehållet i EU:s nya strategier för biologisk mångfald och hållbar livsmedelsproduktion – som får tummen upp från flera håll.

Det är inom den så kallade gröna given som EU-kommissionen nu har lagt fram en strategi för ökad biologisk mångfald och en för ett hållbart livsmedelssystem.

Både WWF (Världsnaturfonden) och Naturskyddsföreningen ser positivt på strategierna och menar att flera av de bindande målen är ambitiösa. Utöver ett ökat ekologiskt jordbruk så innehåller strategin för biologisk mångfald höjda mål för restaurering av naturområden och av minst 25 000 kilometer vattendrag.

– Krisen för den biologiska mångfalden är en överlevnadsfråga i paritet med klimatkrisen. Att EU-kommissionen föreslår ett omfattande skydd för biodiversiteten är mycket positivt, inte minst med tanke på att det finns tydliga indikationer på ett samband mellan rik biologisk mångfald och människors hälsa, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.

EU-kommissionen föreslår också att tio procent av odlingsmarken ska avsättas för biologisk mångfald, i form av exempelvis kantzoner eller våtmarker.

– Den typen av småbiotoper kan få stor betydelse för artrikedomen framför allt i våra slättbygder, som under lång tid förlorat mycket av detta, säger Jenny Jewert, jordbruksexpert på WWF, i ett pressmeddelande.

Strategin för hållbar livsmedelsproduktion innehåller bland annat förslag för minska användning av gödselmedel med 20 procent och kemiska bekämpningsmedel med 50 procent. Målet är en tydligt minskad klimatpåverkan längs hela livsmedelskedjan.

De två strategierna ska stötta en ekonomisk återhämtning i efterdyningarna av coronaviruset, menar EU-kommissionen, som också vill införa en kontrollfunktion för en säker tillgång till livsmedel vid pandemier och klimathot som exempelvis skogsbränder.

– Coronakrisen har visat hur bräckligt Europas arbete med livsförsörjning är. När länderna stängde sina gränser stoppades också förnödenheterna. Därför behöver vi se till att göra mattillförseln är mer robust, säger Fredrick Federley, Europaparlamentariker för Centerpartiet, till Dagens Nyheter.

Strategin ska nu godkännas av parlamentet.


Elin Viksten text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.