Under coronakrisen har de ojämlika livsvillkoren i våra städer blivit tydligare. När samhället stänger ner drabbas vissa områden hårdare än andra. Trångboddhet är en avgörande faktor, men en ny studie visar att även närhet till service och grönområden avgör hur staden klarar en kris.

– Vi ser att närhet till service och närhet till grönska och offentliga rum är avgörande för människor. När skillnaderna mellan olika stadsdelar är stora blir livsvillkoren olika. Så länge det ser ut så kommer det att slå väldigt olika varje gång vi drabbas av kris, säger Ann Legeby, professor inom tillämpad stadsbyggnad på KTH.

Ann Legeby, professor KTH. Foto: Jonas Malmström

Hon konstaterar att flera av Stockholms stadsdelar har en ganska dålig tillgång till samhällsservice: bibliotek och andra serviceinrättningar stänger eller minskar sina öppettider under coronakrisen, samtidigt som många är utlämnade till det utbud som finns i närområdet. Under pandemin har många av stadens ojämlikheter blivit högst påtagliga.

Ann Legeby och hennes kollega Daniel Koch har undersökt hur stadsbor har ändrat sina vanor sett till hur de använder staden under coronakrisen och hur det skiljer sig i olika stadsdelar. Med en kartenkät, kombinerad med geografisk information från 87 000 Twitterinlägg, har de undersökt på hur människors rörelsemönster och aktiviteter har förändrats. Ovanpå detta har de lagt ytterligare ett lager med information om vad som finns på de platser där aktiviteterna ökar eller minskar.

Förutsättningar för ett livskraftigt serviceutbud

De första resultaten bekräftar den gängse bilden av coronakrisen, med välbesökta grönområden och tomma hotell, turistmål och restauranger.

– Vi har jämfört några olika stadsdelar i södra Stockholm. Ett område som Årsta erbjuder en närhet till grönområden, men kan inte erbjuda närhet till service i motsvarande utsträckning – där tvingas invånarna röra sig längre bort. Kan de cykla eller gå må det vara hänt, men är man beroende av kollektivtrafik kan de få en negativ konsekvens, säger Ann Legeby.

Vi ser att närhet till service och närhet till grönska och offentliga rum är avgörande för människor.

Ett sätt att klara samhällsutmaningar som corona är att skapa fler stadsdelar med förutsättningar för ett livskraftigt serviceutbud, menar Ann Legeby.

– Om vi tittar på en begränsad del av våra data så ser vi att parker och grönska är superviktigt. Stannar vi där så är det lätt att säga att vi behöver mer grönska i våra städer för att kunna stå emot exempelvis pandemier. Men vi ser också tydligt behovet av service i närområdet och för att få en stad med service krävs en viss täthet. Så det är en debatt som inte ska förenklas.

Stråk som knyter ihop stadsdelar

Ett alternativ till köpcentrum i periferin skulle kunna vara stråk eller huvudgator som knyter ihop stadsdelar och som rymmer service och butiker, med de sociala områdena innanför, säger Ann Legeby. Strategin har länge har varit den omvända – att samla handeln längre ifrån våra bostäder, i stora kluster som ökar vårt bilberoende.

– Det är inte en hållbar strategi med tanke på klimatanpassningen, och här ser vi ytterligare en anledning att ifrågasätta den.

Under den första vågen av covid 19 i våras fick smittspridningen i Järvaområdet i Stockholm stor uppmärksamhet. Stockholms stad gick ut med en omfattande informationskampanj, men från flera håll ifrågasätts att smittspridningen handlade om brist på information. Ann Legeby lyfter fram trångboddhet som en viktig parameter, ett stort problem i många ekonomiskt utsatta stadsdelar.

– I en tidigare studie har vi kartlagt trångboddhet och tittat på var man har mindre än 10 kvadratmeter per person i sin bostad. Dessa områden har också drabbats hårt i coronakrisen. Där blir det ännu viktigare att det finns offentliga rum och institutioner att använda. Men samtidigt hjälper det bara delvis om man fortfarande är sex personer som bor tätt inpå varandra.

Viktiga lärdomar ur ett stadsbyggnadsperspektiv

Men den problematiska bostadssituationen är i första hand en bostadspolitisk fråga, framhåller Ann Legeby. I medeltal är stockholmare absolut inte trångbodda.

– I vissa områden har man många kvadratmeter per person och där är det lättare att hantera smittan.

– Även om det är en viktig politisk fråga så kan vi ändå dra viktiga lärdomar ur ett stadsbyggnadsperspektiv. Framförallt handlar det om att på allvar ta tag i de ojämlikheter som skapas genom vårt sätt att bygga och planera. Med en mer jämlik tillgång till samhällsresurser behöver kriser inte slå lika hårt.

Ny studie om trångboddhet i Malmö

På Malmö universitet har forskarna Tapio Salonen och Martin Grander nyligen inlett en studie om trångboddhet i Malmö, som ska pågå till sommaren.

I en artikel publicerad av Delegationen mot segregation konstaterar de att corona inte är ett jämlikt virus: ”Snarare blottlägger det djupgående klyftor i samhällsstrukturen”. Utgångspunkten för artikeln är bostadsmarknadens ojämlika villkor och hur de påverkar effekterna av pandemin.

Trångboddheten i Sverige har ökat de senaste 20 åren och det berör framförallt familjer med låga inkomster och nyanlända. Det är också i de mest trångbodda bostadsområdena som covid 19 har slagit hårdast.
Martin Grander och Tapio Salonens studie om trångboddhet i Malmö ska pågå fram till sommaren

– Statistiken talar sitt krassa språk. Trångboddheten minskade under ett antal år, men sedan har detta vänt. Under 2000-talet, som är en paradoxal tid då de allra flesta hushåll har fått det bättre, har ojämlikheten ökat. Så vi behöver en översyn av trångboddheten, säger Tapio Salonen i ett pressmeddelande.

Vår stad: Hur förändrar en kris våra vanor i staden?

Studien ingår i Senseable Stockholm Lab, ett samarbete mellan KTH, Stockholm stad och MIT (Massachusetts Institute of Technology).
Enkäten görs i samarbete med Stockholms stad, Uppsala kommun, Göteborgs stad, Högskolan i Gävle och Södertörns högskola. Den är fortfarande öppen och kan besvaras flera gånger, oavsett var i Sverige man bor.

De första resultaten är analyser av cirka 900 enkätsvar som sedan studerats ihop med 87 000 Twitterinlägg, och med uppgifter om var inläggen har skapats, vilket ger en större statistisk säkerhet. De olika datamängderna har visat sig stämma bra överens med varandra och synliggör olika aspekter. Till detta har forskarna lagt analyser av vilken service som finns på olika platser.


Elin Viksten text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.