Trångboddhet gör att smittor sprids lättare i socioekonomiskt missgynnade stadsdelar. Att lösa ojämlikheterna är att ta itu med pandemier, menar Guy Baeten, professor i urbana studier vid Malmö universitet, som tillsammans med en rad forskarkollegor uppmanar politiker att lösa bostadskrisen för att förebygga pandemier.

Bostadsojämlikheten mellan rika och fattiga i Sverige var redan stor innan pandemin men dessa skillnader har synliggjorts ännu mer nu. 

– Vi ser fler infektioner i områden med trångboddhet där det saknas utrymme för social distansering. Ofta delas lägenheter mellan generationer av morföräldrar, föräldrar och barn så att äldre utsätts för smittrisk, säger Guy Baeten, som tillsammans med en rad kollegor i en debattartikel uppmanar politiker att ta ansvar för bostadskrisen. 

Som Extrakt tidigare har skrivit om så hänger bostadsmarknaden tätt ihop med arbetsmarknaden, ett samband som även har betydelse för smittspridning. 

– Fattigare stadsdelar befolkas ofta av människor som inte kan arbeta hemifrån eftersom de har jobb där de måste vara på arbetsplatsen, till exempel städare, busschaufförer, taxichaufförer. De riskerar också att ta med smittan hem till dessa trångbodda områden. 

Långsiktig planering

Här finns en tydlig skillnad gentemot rikare områden, menar han. 

Guy Baeten. Forskare vid Malmö universitet.

– De välbärgade kan däremot njuta av komforten i stora hem eller till och med lämna staden i sina fritidshus och arbeta därifrån. Pandemier belyser sådana ojämlikheter i samhället. 

Att bygga hus tar ju tid, så hur kan situationen lösas på kort sikt? Några omedelbara åtgärder som Guy Baeten föreslår är att skydda hemlösa, tillfälligt hindra avhysningar, införa hyrestak och lätta på amorteringskraven.

– Men vi måste också tänka långsiktigt och bygga våra städer på ett sätt som förhindrar eller saktar ner pandemins utveckling, inte bara Covid-19 utan också framtida kommande pandemier, säger han.

Samband mellan folkhälsa och stadsplanering

Blickar vi tillbaka i tiden så finns historiska exempel på sådana anpassningar efter epidemier. Koleraepidemierna från 1800-talet gav upphov till stora infrastrukturarbeten, inklusive avloppssystem och dricksvattenförsörjning. Spanska sjukan 1919 påskyndade utvecklingen av modernistisk arkitektur som fokuserade på ljus, luft, grönska och offentliga utrymmen till staden. 

– I dag verkar sambandet mellan folkhälsa och stadsplanering till stor del ha tappats bort. Hälsa har blivit en fråga om personlig livsstil, och folkhälsa i ett bredare perspektiv har kommit i skymundan. Det är dags att ompröva vilken roll stadsplanering kan ha för förebyggande av epidemier och folkhälsa.

Vilka är dina råd till våra politiker för att bygga smittsäkert?

– Ingen arkitektur kan hindra pandemier, men vi vet att infektioner sprids lättare i socioekonomiskt missgynnade stadsdelar. Att ta itu med de ökade socioekonomiska ojämlikheterna är att ta itu med pandemier. Förhoppningsvis kommer pandemin att bidra till diskussioner om problemet med brist på prisvärda bostäder. 

Forskarnas kravlista:

Alla ska ha rätt till ett gott hem de har råd med, kräver ett tjugotal forskare och aktivister i boken ”Bostadsmanifest” där följande krav ställs: 

  • Vi kräver allas rätt till ett hem.
  • Vi kräver att hyresgäster och hyresrätt står i centrum för bostadspolitiken igen.
  • Vi kräver en stadsplanering för kvalitet och rättvisa.
  • Vi kräver ett bostadsystem som bekämpar ojämlikhet och segregation.

Bakom boken står CRUSH – Critical Urban Sustainability Hub som var ett nationellt forskningsnätverk vid Malmö universitet. CRUSH finansierades av Formas.


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.