Det måste bli mer lönsamt att ha djur på naturbete om Sveriges artrika naturbetesmarker ska kunna räddas. Det konstaterar forskare på Lunds universitet i en ny rapport.

Det är inte fler nötkreatur som behövs för att naturbetesmarker med höga naturvärden ska bevaras. Betesdjuren finns där, slår forskarna fast, det som behövs är i stället bättre ekonomiska förutsättningar.

– Fler betesdjur löser inte problemet. För att användandet av naturbetesmarken ska öka behöver i stället de ekonomiska förutsättningarna bli gynnsammare. Det mest sannolika är att jordbrukare i dag väljer bort naturbete på grund av höga kostnader, säger Cecilia Larsson, nationalekonom och huvudförfattare till rapporten, i ett pressmeddelande.

Betande djur håller inte bara landskapet öppet – de är också avgörande för den biologiska mångfalden. I naturbetesmarker trivs många värdefulla växter, insekter och fåglar som har minskat i takt med att det moderna jordbruket tagit över. Samtidigt har andelen naturbetesmark länge minskat, liksom den biologiska mångfalden i odlingslandskapet.

Forskarna på Lunds universitet menar i rapporten att den ersättning som i dag finns för skötsel av naturbetesmark skulle behöva förändras. Skillnaderna mellan olika naturbetesmarker kan vara stora, något som ersättningen inte tar hänsyn till.  

– Det här betyder att de resurser vi avsätter för att bevara biologisk mångfald inte används tillräckligt effektivt. Betesmarker med höga värden underfinansieras och marker med låga värden överfinansieras. Ersättningen behöver riktas om mot de mest skyddsvärda markerna, och höjas, så att vi får maximal biologisk mångfald per spenderad krona, säger Mark Brady, nationalekonom och en av forskarna bakom rapporten, i pressmeddelandet.