Teknikskiften som mjölkningsrobotar och appar som följer världsmarknaden har förändrat tillvaron för Sveriges lantbrukare. Men kostsamma investeringar gör också att stordrift är en strategi som stressar många och inte passar mindre gårdar. I en ny studie berättar 40 lantbrukare om hur villkoren har skiftat sedan 1990-talet.

– Lantbrukare är otroligt anpassningsbara, de är vana vid att det hela tiden kommer nya regler och att efterfrågan förändras. Jag blev förvånad över hur många som tydligt sade saker som ”efterfrågas ekologiskt så får vi odla det, oavsett vad vi själva tror på”. Förmågan att anpassa sig är en viktig faktor när det handlar om att ställa om jordbruket vid framtida kriser, säger Flora Hajdu, forskare i landsbygdsutveckling vid Sveriges lantbruksuniversitet.

En tredjedel av Sveriges lantbruksföretag har lagt ner de senaste 25 åren. Länge har utvecklingen gått mot allt färre och större gårdar, men parallellt har också andra strategier varit lönsamma. Det konstaterar Flora Hajdu och hennes kollegor på SLU i studien Det svenska jordbrukets framtid.

Unik intervjustudie

Flora Hajdu, forskare vid SLU. Foto: Fredrik Öberg

De har tagit sin utgångspunkt i en 27 år gammal studie med intervjuer med 350 jordbrukshushåll i tre olika regioner, som de åter har sökt upp. Av dessa hittade de 265 gårdar som fortfarande var i bruk och valde ut 40 lantbrukare. Dessa intervjuades för att kartlägga hur deras situation ser ut i dag och hur förutsättningarna har förändrats. De tre regionerna är Ångermanland, Västergötland och Skåne – utvalda för att förutsättningarna för jordbruk ser helt olika ut.

– Det finns en mångfald av lantbrukare och de har olika strategier för sina verksamheter. Vi ser till exempel att många klarar sig bra på andra sätt än genom den stordrift som ofta har premierats. Jag tror att det vore bra om politiker och andra såg den variationen, säger Flora Hajdu.

Ett storskaligt jordbruk kan kräva omfattande investeringar i teknik, mark och djurbesättningar och flera av de intervjuade menar att det går att hitta lönsamhet genom andra strategier som inte innebär stora lån.

– En välskött liten gård utan stora lån lyfts av en del fram som den mest lönsamma strategin. Det beror förstås på förutsättningarna, men att minimera utgifterna och inte satsa på den senaste tekniken är en tydlig strategi. Många trivs också bättre när de inte känner sig tvingade att pressa upp produktionen till max, säger Flora Hajdu.

Mindre jordbruksmark i Ångermanland

I Skåne och Västergötland har jordbruksmarken inte minskat, men i Ångermanland har många av de mindre jordbruken försvunnit. Där är det vanligt att bedriva skogsbruk vid sidan av sitt jordbruk och ofta är det skogen som får stå för lönsamheten. ”Man ska inte dra stockarna genom ladugården för då blir de så korta”, beskriver en lantbrukare situationen: skogsbruket hade gett mer intäkter om lantbruket inte hade ätit upp en del av vinsten. I alla tre regionerna har det varit vanligt att minska på det som är mest arbetskrävande för att få lönsamhet.

– Kanske ställer man om från mjölkproduktion till köttdjur, eller från att ha djur till att enbart bruka jorden. Mjölkgårdar har tidigare ofta varit ett familjejordbruk som sysselsätter minst två vuxna. Bland de som går över till köttdjur eller jordbruk innebär det ofta att kvinnan i hushållet börjar arbeta utanför gården. Det är betydligt fler män i lantbruket i dag.

En annan anledning att gå från mjölkproduktion till exempelvis odling är en förändrad syn på föräldraroll och fritid. I dag prioriterar fler lantbrukare att ta semester med familjen och ge barnen en uppväxt som liknar andras.

– För många handlar det om att anpassa jordbruket efter hur de vill jobba, säger Flora Hajdu.

Tekniken stor förändring

En stor förändring sedan 1990-talet är teknikutvecklingen som har gått mycket snabbt. Mycket av den nya tekniken är väldigt dyr, till exempel mjölkrobotar och avancerade skördetröskor. Kostnaderna driver upp lånebördan, något som flera beskriver som stressande.

Däremot lyfts GPS i traktorn – som ger större precision i sådd, gödsling och besprutning – som enbart bra. Enklare appar som gör det möjligt att följa världsmarknadspriser, väder och diskussionsforum ses också som en positiv del av teknikutvecklingen.

Flora Hajdu tror att jordbruket framöver kommer att sysselsätta ännu färre och att framtidens lantbrukare ofta är högutbildad och teknikintresserad. Samtidigt säger hon att det är tydligt att man på 1990-talet inte visste särskilt mycket om vad framtiden skulle föra med sig.

– De flesta lantbrukare har gett upp att försöka förutspå utvecklingen, i stället handlar det om att hela tiden anpassa sig när man får nya förutsättningar. Och det gör man på olika sätt. Jag skulle önska att man värnade den mångfalden.