Bekämpning av almsjuka på Gotland kan fortsätta

Bekämpningen av almsjukan på Gotland har från flera håll lyfts fram som ett lyckat naturvårdsexempel. Sedan EU-finansieringen av projektet tog slut 2018 har framtiden för satsningen varit osäker – men nu står det klart att bekämpningen får en fortsättning.

På många håll i landet har almsjukan slagit ut hela almbestånd. På Gotland däremot agerade länsstyrelsen snabbt, som Extrakt tidigare skrivit om, och lyckades på så sätt begränsa spridningen till mindre än 10 procent av öns almbestånd.

Bekämpningen av almsjukan på Gotland började som ett EU-projekt, men nu har Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket beslutat att åtgärderna ska fortsätta.

– Fortsatt bekämpning är en förutsättning för att almbeståndet inte ska kollapsa. Om beslutet hade blivit att avbryta bekämpningsåtgärderna nu skulle förmodligen de flesta almar vara döda inom en 15-årsperiod, säger Karin Wågström, skogskonsulent på Skogsstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Frågan om att begränsa almsjukan handlar om mer än bara almarna, menar hon. I ett varmare klimat blir skadegörare allt vanligare och det kommer att behövas handlingsplaner även för andra arter.

Almsjukan upptäcktes på Gotland 2005 och sedan dess har över 35 000 smittade almar, cirka 5 procent av almbeståndet, fällts och eldats i värmeverk. Målet med åtgärderna är att ha ett stabilt almbestånd kvar om 100 år och nu inleds ett arbete med att se över arbetssätt och metoder.

Almsjuka är en svampsjukdom som sprids av almsplintborren eller genom rotkontakt. Sjukdomen finns över hela världen där almar finns. Svampen ophiostoma växer i almens näringsbanor och trädet vissnar gren för gren och dör inom ett eller ett par år.