Almsjukan har på många håll slagit ut hela almbestånd, men på Gotland har skadan kunnat begränsas. Ett lyckat naturvårdsexempel menar forskare.
– Frågan om att begränsa almsjukan är större än bara almarna. Med ett varmare klimat blir skadegörare allt vanligare och vi skulle behöva handlingsplaner för att vara beredda när andra arter drabbas, säger Karin Wågström, skogskonsulenten som beskrivs som eldsjälen bakom arbetet.

Almsjukan nådde Gotland och Öland ungefär samtidigt, 2005. Länsstyrelsen på Gotland arbetade snabbt för att begränsa spridningen men på Öland hann man inte agera innan smittan hunnit sprida sig. I dag är 90 procent av almarna på Öland döda eller sjuka – på Gotland har smittan begränsats till mindre än 10 procent.

Karin Wågström, konsulent på Skogsstyrelsen på Gotland, var med från starten och fick nyligen Artdatabankens naturvårdspris som ett kvitto på att det utan hennes och kollegornas insatser troligen hade sett annorlunda ut i dag. På flera håll i landet ses matchen mot almsjukan som förlorad, men på Gotland finns i dag ett av Europas största almbestånd kvar.

– Vi visste att almsjukan härjade på fastlandet och trodde att Gotland skulle klara sig från den. Men hösten 2005 fick vi ett tips från en kunnig markägare som vi kollade upp och kunde konstatera almsjuka. Vi var kanske blåögda, men tänkte att om vi nu hade upptäckt almsjukan i ett tidigt skede så kanske vi hade en chans om vi agerade snabbt, berättar Karin Wågström.

Karin Wågström, skogskonsulent, har ägnat över tio år åt att försöka begränsa almsjukans framfart på Gotland och i våras fick hon Artdatabankens naturvårdspris för sitt engagemang.
Foto: Elin Viksten

Medvetna gotlänningar

Sedan dess har över 35 000 smittade almar fällts och eldats i värmeverk, omkring 5 procent av almbeståndet. Med hjälp av inventeringar och informationskampanjer har sjuka träd identifierats.

Gotlänningarna vet nog betydligt mer om almar än befolkningen i genomsnitt.

– Det är en speciell situation här på Gotland i och med att det är en ö med ett isolerat läge. Det finns en möjlighet att kontrollera spridningen. Genom informationskampanjer har vi försökt se till att almsjukan inte förs till ön igen och hindra att almved sprids på Gotland. Gotlänningarna vet nog betydligt mer om almar än befolkningen i genomsnitt.

I dag hittas allt färre almsjuka träd och kurvan pekar neråt. Men alla har inte hittats och om bekämpningen upphör tror Karin Wågström att Gotlands hela almpopulation skulle vara påverkad inom tio år.

Inte vilket skogsträd som helst

Almen är inte vilket skogsträd som helst, menar Karin Wågström och hennes kollegor. Utöver det ekonomiska värdet för markägaren så minskar den biologiska mångfalden när den försvinner. Almen växer i känsliga miljöer som exempelvis lövängar och är ofta ett tongivande inslag i värdefulla kulturmiljöer.

Tillsammans med asken är den ett av de trädslag som har flest rödlistade arter kopplade till sig, mycket på grund av att båda träden har drabbats hårt av skadegörare.

Almen är värd för omkring 250 arter, varav ungefär hälften är rödlistade. Omkring 60 arter är beroende specifikt av almen och ytterligare 420 arter använder sig av den på något sätt. Trots det pågår förhållandevis lite forskning kring almsjukan.

Ett av få forskningsteam finns i Spanien, där bara en spillra av landets almpopulation finns kvar. I bergen har forskare hittat några träd som har överlevt almsjukan, som man kunnat utveckla resistenta kloner utifrån för att på så sätt återintroducera en viktig art. Efter femton år har de nu börjat plantera ut resistenta almar i Natura 2000-områden utanför Madrid, berättar Karin Wågström som har besökt forskningsteamet.

– När vi pratade om de höga biologiska värdena kopplade till almen förstod de inte riktigt vad vi menade. Eftersom i princip alla almar i Spanien är borta så är också de höga naturvärdena kopplade till dem också borta, de går bara delvis att få tillbaka.

Kan upphöra efter sommaren

I Sverige har forskare på Sveriges lantbruksuniversitet följt bekämpningen av almsjuka på Gotland och i en vetenskaplig artikel menar de att metoderna som använts har fungerat väl. Det har också funnits intresse för att som i Spanien hitta resistenta individer, men än så länge pågår ingen sådan forskning här.

– Vi skulle också behöva utveckla inventeringstekniken med mer moderna tekniker som flygbildstolkning och drönare. Skulle vi hitta fler träd skulle också kostnaden för att bekämpa almsjukan bli mindre, säger Karin Wågström.
Det kostar cirka fem miljoner om året att hålla almsjukan på Gotland i schack.

I december 2018 tog det EU-projekt som har finansierat projektet de senaste fem åren slut och i sommar görs en sista inventering som Skogsstyrelsen finansierar. Nu efterlyser Karin Wågström en mer långsiktig plan för hur man ska bevara almen och de natur- och kulturvärden som är kopplade till den. Att sluta nu och återuppta åtgärder om ett par år skulle kosta mycket, framhåller hon.

– Som det ser ut nu, när finansieringen tar slut efter sommaren, så kommer vi att lägga ner alla bekämpningsåtgärder. Tretton års arbete mer eller mindre bortblåsta. Inom tio år kommer hela Gotlands almpopulation vara påverkad, säger Karin Wågström.

Almar och almsjuka

  • Det finns tre arter av alm i Sverige: skogsalm, lundalm och vresalm. Alla tre sorter kan drabbas av almsjuka.
  • Almen blir 30-40 meter hög och kan bli 500 år gammal. Det djupa rotsystemet gör almen stormtålig.
  • Almen är det fjärde vanligaste lövträdet i Sverige och den växer vilt upp till Dalälven.
  • Almsjuka är en svampsjukdom som sprids av almsplintborren eller genom rotkontakt. Sjukdomen finns över hela världen där almar finns. Ophiostoma-svampen växer i almens näringsbanor och trädet vissnar gren för gren och dör inom ett eller ett par år.
  • Almsjukan hotar inte bara almen utan också ett hundratal arter som är beroende av alm, exempelvis alléägglav, fjärilen almsnabbvinge och prakttagging. Det visar Artdatabankens nyligen publicerade rapport ”Värdväxters betydelse för andra organismer – med fokus på vedartade växter”.
  • Almen är rödlistad, den finns med på Artdatabankens lista över hotade arter. Men också mer än hälften av de arter som är värdberoende av almen, många lavar och mossor, är rödlistade.
  • Forskare på SLU har tittat på hur framgångsrika metoderna som har använts för att bekämpa almsjuka på Gotland har varit.

Elin Viksten text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.