Industri & Energi
Trädgårdsfavoriterna som kan störa ekosystemen
Fler än vanligt har ägnat sig åt sina trädgårdar under våren 2020. Men hur ska trädgårdsägare som vill bidra till den biologiska mångfalden agera? Syrenen, nu i full blom, är en av de vanliga trädgårdsväxter som riskerar att bli invasiva, enligt Artdatabankens riskklassificering.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Mora Aronsson, konsulent på Artdatabanken, förklarar hur vi ska se på folkkära arter som kan innebära en risk för våra ekosystem.
Syren, vresros och spirea är några av arterna som Artdatabanken ser störst risk med, och som även går att hitta i var och varannan trädgård. Varför utgör syrenen en så stor risk?
– Det finns två orsaker till att syrenen har klassats som hög risk. Den får en ganska stor effekt när den väl sprider sig, den kan växa upp under trädskikt och finns också på oerhört många platser. Sedan 20 år tillbaka har den också börjat frösprida sig i Sverige. Det är en effekt av klimatförändringarna och innebär att vi kommer att se en betydligt större spridning i framtiden.
– Men i moderna trädgårdar är syren förhoppningsvis inte något problem. De som saluförs i dag är inte den klassiska syrenen som vi har risklistat, utan främst sterila sorter som inte sprider sig.
Borde vi se syrenen och de andra arterna i den högsta riskklassen som en invasiv art som vi egentligen borde göra oss av med?
– Helst ska du som trädgårdsägare hålla dina växter under uppsikt och en syren som sprider frön ska man ta bort. Men jag gissar att vi inte kommer att se några åtgärder mot just våra gamla syrener. Det finns en kulturhistorisk aspekt också, så kanske kan vi lära oss att leva med en stor spridning av syrener. Det är en annan sak med exempelvis parkslide som verkligen ställer till problem.
Vad händer nu med arterna i den högsta riskklassen på er lista?
– Man får se den här risklistan ungefär som rödlistan över hotade arter, det är en bedömning av risken för att de ska sprida sig och påverka ekosystemen framöver. Nästa steg i processen är att göra ett urval av vilka arter som ska åtgärdas och hur. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten tar nu fram en nationell lista utifrån vår risklista, som i sin tur ska godkännas av EU. Framförallt tittar man på socioekonomiska aspekter.
Finns det anledning för trädgårdsägare att inventera sina trädgårdar?
– Vi vill öka medvetenheten kring vad man sätter i sin trädgård, inte så mycket kring det man redan har – det får man nog lära sig att leva med. Men trädgårdsnäringen är medveten om de här problemen. Eftersom det tar flera år att ta fram nya växter så måste de ligga steget före och det sker en omfattande självsanering.
– Till exempel vresros kommer säkert att finnas med på den nationella listan och då blir lagstiftningen mot den rätt så tuff. Äkta vresros är svår att få tag i i handeln i dag, men det är också viktigt att de nya sorterna som tas fram inte är för lika de gamla, invasiva sorterna till utseendet. Det är viktigt att även den som inte är expert kan skilja dem åt.
Många trädgårdsägare vill gärna gynna pollinatörer också, men sterila syrener och vresrosor lockar inga humlor – hur ska man tänka?
– Det är ett dilemma, för den gemene trädgårdsodlaren gäller det att ställa frågor om både spridning och pollinering. Det händer fortfarande att jag ser listor där fjärilsbuske och andra växter rekommenderas för just pollinatörernas skull – växter som är extremt invasiva nere i Mellaneuropa.
Klassificering av främmande arters effekt på biologisk mångfald i Sverige
Rapporten Klassificering av främmande arters effekt på biologisk mångfald i Sverige – Artdatabankens risklista publicerades 2018. I den har Artdatabanken, på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, gått igenom drygt 1 000 främmande arter för att bedöma vilken risk de innebär eller kan komma att innebära för den biologiska mångfalden i Sveriges natur.