Biologisk mångfald
Syrebrist hot mot Östersjötorsken
Forskare har hittat en ny pusselbit till förklaringen av Östersjötorskens dåliga hälsa. Med hjälp av fiskarnas hörselstenar bekräftas teorin om att syrebrist får torsken att må allt sämre.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Tillståndet för torsken i östra Östersjön har stadigt försämrats de senaste decennierna. I början av 1900-talet vägde en 40 centimeter lång torsk i snitt 900 gram, i dag väger den 600 gram, en minskning på 30 procent. En av flera orsaker som tidigare har lyfts fram av forskare är att de syrefattiga områdena i Östersjön blir fler och större. Syrebristen leder till sämre tillgång till bottenlevande djur, som är viktig föda för torsken.
Nu kan forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, bekräfta teorin att syrebristen påverkar torsken, i en ny artikel. Studier av hörselstenar från fisk som fångats mellan 1990 och 2017 visar en koppling mellan torskens kondition och syrebrist. Hörselstenarna, otoliter, liknas vid den svarta lådan i ett flygplan – där lagras information och analyser av magnesium och mangan kan berätta om fisken har levt i syrebrist.
– Runt år 2000 skedde en plötslig förändring i Östersjön, och stora delar är sedan dess drabbade av kronisk syrebrist. Det är just i torsk fångad efter 2000 som ser vi den här tydliga kopplingen mellan torskens fysiska kondition och syrebrist. Före år 2000 tycks det vara andra faktorer än syrebrist som påverkat torskens hälsa som till exempel variationer i tillgången på pelagiska bytesfiskar som skarpsill, säger Michele Casini, professor vid institutionen för akvatiska resurser på SLU, i ett pressmeddelande.