Kunskapsbrist om hur hyggesfritt påverkar hotade arter

Med ett hyggesfritt skogsbruk bevaras många skogslevande arter på kort sikt. Men kunskapen om hur rödlistade arter och biologisk mångfald påverkas på längre sikt är fortfarande liten, konstaterar forskare i en ny litteraturstudie.

Det är forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet som har gjort en systematisk genomgång av vad forskningen säger om den hyggesfria metoden blädning.

– Slutavverkning och den efterföljande hyggesfasen missgynnar flera skogslevande arter, därför är det viktigt att ta reda på hur hyggesfria metoder påverkar både biologisk mångfald och skogens tillväxt, säger forskaren Jörgen Sjögren, en av litteraturstudiens författare, i ett pressmeddelande.

Nästan all skog i Sverige avverkas med trakthyggesbruk, då skogen slutavverkas när den är mellan 60 och 120 år för att sedan återplanteras. Med blädning – där de största träden avverkas mellan var femte och var femtonde år – behåller man många skogslevande arter, åtminstone de första åren. Hur det ser ut på längre sikt finns det enligt den nya litteraturöversikten få studier om.

– Dessutom hittade vi få studier på hotade eller rödlistade arter, så vi kunde inte heller dra några slutsatser om hur dessa arter påverkas av blädningsbruk, säger Jörgen Sjögren.

I litteraturstudien framgår också att blädningsskogar har helt andra arter än vad som finns på ett kalhygge och att skalbaggefaunan i blädade skogar har likheter med den i gallrade skogar. Men studier som jämför blädningsbruk med trakthyggesbruk är också få, både vad gäller biologisk mångfald och produktion. Författarna efterlyser nu forskning om hur den biologiska mångfalden, inte minst hotade arter, påverkas på längre sikt av olika skogsbruksmetoder.