Samtidigt som vissa grupper varken hörs eller representeras skickar rika länder allt fler delegater – precis som fossilindustrin. Det visar en studie om FN:s globala klimatkonferens, COP.

– FN borde åtminstone ha ett tak för hur många delegater ett land eller en organisation kan skicka. Strukturen måste i grunden förändras, så att fler röster och perspektiv kan höras, om förhandlingarna ska kunna bli rättvisa, säger Lina Lefstad, forskare vid Lunds universitet.

Inför COP28 i Dubai publiceras den nya studien om COP-mötenas historia, en analys av femton klimatkonferenser. Forskarna har tittat på hur många delegater olika länder skickar till COP och hur det påverkar till exempel förhandlingarna. Kina skickade till exempel 233 delegater till COP15 i Danmark 2009, samtidigt som Tchad skickade tre personer och Haiti sju. När länder med stor ekonomisk makt har fler delegater på plats innebär det att dessa länder kan delta i fler möten – de får större inflytande i förhandlingarna.

– Vår analys visar tydligt att vissa grupper inte blir hörda eller representerade. Själva strukturen på COP gör det nästan omöjligt för mindre länder att föra fram sina intressen, eftersom de inte kan vara närvarande i alla parallella förhandlingar, säger Lina Lefstad, huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande.

Fossilindustrin har också skickat allt fler delegater till COP-mötena. Förra året hade industrin 636 personer på plats i Egypten, i stark kontrast till civilsamhället och världens ursprungsbefolkningar.

– Även om varken fossilindustrin eller civilsamhället har rösträtt på COP är detta ett stort problem. Fossilindustrin bygger starka allianser med oljeproducerande länder, och bedriver lobbyverksamhet i syfte att blockera beslut om att till exempel fasa ut fossila bränslen, säger Lina Lefstad.

Så länge inte FN kan besluta om ett gemensamt åtgärdspaket för de länder som drabbas hårdast av klimatförändringarna kommer begreppet klimaträttvisa förbli ett förhandlingsargument, menar hon, och det hindrar länderna från att enas för att nå verklig förändring.