Bekämpningsmedel i citrusfrukter kan påverka hjärnans utveckling

Ett av de farligaste bekämpningsmedlen, klorpyrifos, förbjuds troligen inom EU efter årsskiftet. Då blir Europas citrusodlingar så småningom fria från ämnet som kan orsaka fosterskador.

Klorpyrifos har flera användningsområden, men det är framförallt genom citrusfrukter som apelsiner, klementiner och citroner som vanliga konsumenter exponeras för det. Bekämpningsmedlet är effektivt mot de flesta insekter och har tidigare använts i exempelvis äppel- och päronodling och myrmedel. I Sverige och andra nordeuropeiska länder är klorpyrifos förbjudet men i de flesta andra länder är det tillåtet.

Klorpyrifos påverkar hjärnans utveckling och orsakar skador i fosters utveckling. Anledningen till att EU nu troligen förbjuder klorpyrifos är att studier har visat att även låga doser orsakar skada – det finns inga säkra gränsvärden.

Klorpyrifos är det mest problematiska bekämpningsmedlet som är godkänt inom EU

– Utifrån den kunskap vi har i dag är klorpyrifos det mest problematiska bekämpningsmedlet som är godkänt inom EU, sett till vår hälsa, säger Axel Mie, forskare på Karolinska institutet.

Ny bedömning av EU

En anledning till att EU:s livssäkerhetsmyndighet Efsa nu gör en ny bedömning av klorpyrifos är en vetenskaplig artikel som Axel Mie tillsammans med kollegor på Stockholms universitet och Harvard har publicerat.

I artikeln går de igenom data som använts i den industrifinansierade studie som i sin tur legat till grund för EU:s godkännande av klorpyrifos som bekämpningsmedel.

– Vi såg att den data som använts pekade på något helt annat än vad industrin själv visade. Det är inte varje dag jag som forskare är involverad i så spännande studier, säger Axel Mie.

Det han och hans forskarkollegor såg var att de gränsvärden som den ursprungliga studien menade var säkra inte alls gällde – deras slutsats är i stället att det är omöjligt att fastställa ett säkert gränsvärde för klorpyrifos. Även mycket låga doser kan ge skador på nervsystemet.

I princip hela systemet med godkännanden vilar på säkerhetsstudier finansierade av industrin själv.

Han ser positivt på att EU-kommissionen nu reagerar, och att den gör det så snabbt, men konstaterar också att det finns ett grundproblem i systemet för EU:s godkännande av bekämpningsmedel.

– Genom den svenska offentlighetsprincipen fick vi tillgång till rådata och originalrapporter som ägs av det kemikalieföretag som står bakom studien som godkännandet bygger på. Hur är det med alla andra studier som EU utgår från i sina godkännanden? I princip hela systemet med godkännanden vilar på säkerhetsstudier finansierade av industrin själv.

Hoppas på fler granskningar

Han tror att forskare framöver kommer att få tillgång till fler originalstudier, tack vare en EU-dom från i mars som bekräftar att offentlighetsprincipen gäller den här sortens studier. Även om EU har ett system för att gå igenom företagsfinansierade studier så har kontrollerna i det här fallet inte fungerat.

– Vi har tittat på utvecklingsneurotoxicitet, hur ämnen påverkar hjärnans utveckling. Den här gruppen bekämpningsmedel, organofosfater, har länge misstänkts påverka hjärnans utveckling. Det finns andra grupper av ämnen där man har liknande misstankar, även om de inte är lika starka. Jag hoppas att fler ger sig in i det här området.

Köper man ekologiska apelsiner och mandariner undviker man klorpyrifos.

När citrussäsongen nu står för dörren har en av livsmedeleskedjorna, Coop, meddelat att man inte ska sälja apelsiner från odlingar där klorpyrifos används. EU-kommissionen har meddelat att man vill försöka se till att nästa odlingssäsong blir klorpyrifosfri, vilket skulle innebära att ämnet behöver vara utfasat till våren 2020. Men åtminstone årets citrussäsong kommer apelsinerna troligen att innehålla lika mycket reser av klorpyrifos som tidigare.

– Köper man ekologiska apelsiner och mandariner undviker man klorpyrifos. Men det kommer inte att finnas jättemycket mer ekologiska apelsiner på marknaden bara för att ämnet nu förbjuds, det tar tid att ställa om, säger Axel Mie.

EU-förordning finns

Finns det en risk för att när ett bekämpningsmedel förbjuds så dyker ett annat upp?

– När ett skadligt ämne som förbjuds i stället byts ut mot ett annat, ofta snarlikt, ämne som vi inte vet lika mycket om finns en risk för det som brukar kallas för falsk substitution. Det är när det visar sig att ett skadligt ämne byts ut mot ett som är lika oönskat.

En substans som är väldigt lik klorpyrifos är klorpyrifosmetyl, men det förbjuds sannolikt samtidigt. I klassen organofosfater, där klorpyrifos ingår, finns ett fåtal ämnen kvar som är tillåtna inom EU, säger Axel Mie.

Möjligen finns ämnen från andra substansgrupper, till exempel pyretroider, som kan användas på samma sätt. De är inte oproblematiska, framhåller Axel Mie, och även här finns misstankar om att de kan påverka hjärnans utveckling, så det finns en risk för falsk substitution.

Men framförallt finns redan i dag en EU-förordning om hållbar användning av bekämpningsmedel. Enligt den ska jordbruket arbeta förebyggande, till exempel odla robusta sorter, se till att naturliga fiender till skadeinsekter gynnas och hålla sig till växtföljder.

Vid problem ska man använda sig av biologiska bekämpningsmedel som feromonfällor och liknande. När allt detta prövats och problemet ändå kvarstår – först då kan man använda bekämpningsmedel.
– Det är dit vi måste komma och det är faktiskt redan europeisk lag. Men vägen dit är ganska lång, jag hoppas att vi nu kan hitta andra vägar framåt än att hitta nya kemiska bekämpningsmedel.