Kläd- och textilindustrin står för en stor del av världens koldioxidutsläpp, cirka 10 procent. Trots det går bara en liten del av alla textilier som slängs till återanvändning eller materialåtervinning. Om de nordiska länderna ska bli bättre på textilåtervinning behöver de samarbeta, enligt en ny rapport.

Enligt EU:s avfallsdirektiv ska alla medlemsländer sopsortera och återvinna textilier senast 1 januari 2025. Det innebär att betydligt större volymer kommer att behöva hanteras än vad som sker i dag. Sverige och övriga nordiska länder konsumerar stora mängder textilier, jämfört med andra länder, i Sverige cirka 14 kilo per person och år. Majoriteten av våra begagnade kläder och hemtextilier, cirka åtta kilo slängs i dag till förbränning.

– Det finns stora utmaningar kopplat till just återvinning och det är i dagsläget svårt att få ekonomi i dessa flöden. För att kunna återvinna textilier behöver de sorteras efter fibertyp och ofta i färg, vilket är kostsamt och det saknas en organiserad insamling av textilier som inte kan återanvändas men förhoppningsvis skulle kunna återvinnas. Det positiva i sammanhanget är att det pågår flera initiativ inom området, inte minst i Norden, och många automatiserade sorterings- och återvinningsanläggningar är på gång, säger Linea Kjellsdotter Ivert, senior forskare på VTI, i ett pressmeddelande.

Hon är projektledare för Satin, Towards a sustainable cirkular system of textiles in the Nordic region, som har pågått sedan 2020 för att utveckla logistiken för insamling och sortering av textil i Norden.

Majoriteten av kläderna som samlas in exporteras, men det har blivit svårare att hitta en marknad för dessa kläder. Enligt rapporten har ett 40-tal länder stoppat importen av begagnade kläder – därför skulle Norden behöva bli bättre på att återanvända en större del av kläderna lokalt. Dessutom behöver återvinningen av textilier som inte kan återanvändas bli bättre.

I projektet har forskarna bland annat tittat på vilken kapacitet som finns för att återvinna textil i automatiserade sorteringsanläggningar. De har sett att kapaciteten finns – men det ser olika ut i de nordiska länderna och ett utökat samarbete är en förutsättning för att klara återvinningskraven

– I Sverige kommer vi till exempel att få en överkapacitet på återvinning av bomull men vi saknar kapacitet för att kunna återvinna polyester, som däremot Norge håller på att bygga upp. Det är därför viktigt att vi samarbetar avseende sortering och återvinning så att inte enskilda länder tar onödiga investeringar men också att man ser Norden som en region och minskar onödiga transporter genom att exportera textilier utomlands när de kan tas omhand här, säger Linea Kjellsdotter Ivert.