En minskad avverkning i Sveriges skogar skulle ge en enorm klimatnytta på kort sikt, 30 till 50 år. Det menar forskarna bakom en studie av skogsbrukets klimateffekt.

Det har funnits en gängse bild av att Sveriges skogsbruk är bra för klimatet, men den klimatnyttan uppstår först på lång sikt, längre än hundra år. Det menar Göran Englund, professor vid Umeå universitet och en av forskarna bakom studien Climate mitigation forestry – temporal trade-offs.

– Den produktionsinriktade skogsforskningen har länge varit inriktad på de långsiktiga effekterna. Det var kanske ett acceptabelt synsätt till dess att IPCC:s 1,5 grads-rapport kom. Då blev det uppenbart att vi måste fokusera på de närmaste decennierna, säger han.

I IPCC:s rapport framgår att utsläppen av växthusgaser behöver halveras om uppvärmningen ska kunna begränsas till 1,5 grader och just bevarande av skogar nämns som en snabb metod för att minska koldioxidutsläpp. Det svenska skogsbruket beskrivs ofta som koldioxidneutralt, men Göran Englund pekar på ett antal vetenskapliga studier som visar att den kortsiktiga klimateffekten av skogsavverkningar är negativ.

När skogen avverkas släpps koldioxid ut, både från rötter och grenar på hyggena och i form av produkter som till slut bränns eller ruttnar; först efter 60–120 år ser man att dagens skogsbruk kan ge större klimatnytta än alternativ med minskad avverkning.

Skulle i stället avverkningen minska syns klimatnyttan omedelbart – och i stor omfattning, enligt Göran Englund och hans kollegor.

– De här kortsiktiga effekterna av en minskad avverkning är inte små – de är jättestora. I och med att de är så stora kan vi räkna ganska fel, men resultaten håller ändå.

Världsekonomin viktig del

Fem områden ingår i studien: Norrbotten, Jämtland, Gävleborg, Västra Götaland och Skåne. Klimatnyttan av en minskad avverkning har jämförts med de regionala prognoserna för framtida klimatutsläpp.

Göran Englund
Göran Englund, professor vid Umeå universitet.

Skulle all avverkning av skog upphöra så skulle klimatnyttan vara långt större än alla utsläpp, mellan 1,1 och 16 gånger större beroende på vilka skogar det handlar om. Skulle avverkningen minska från dagens 80 procent till 60 procent så uppnås en fjärdedel av den effekten.

– Potentialen är enorm. Man kan tänka att det förmodligen är samhällsekonomiskt lönsamt att ersätta skogsägare bara för att lagra kol. Men Sverige är inte en isolerad ö, vi hänger ihop med världsekonomin. Om vi avverkar mindre köper kanske skogsindustrin sin biomassa någon annanstans, så det är viktigt att noga tänka igenom vilka incitament man ska använda för att åstadkomma minskad avverkning.

”Dags för nästa steg”

Göran Englund och hans forskarkollegor har fått kritik för att studiens långsiktiga resultat är mycket osäkra.

– Vi är medvetna om att långsiktiga prediktioner är svåra, vi vet inte hur riktigt gammal skog växer, vi har så lite sådan skog. Det finns nya studier som antyder att gammal skog fortsätter att växa i högre grad än vad man tidigare har trott. Vi behöver vara öppna för att det kan slå åt olika håll, men forskningen fortgår och vi kommer ganska snart få en bättre bild. Å andra sidan är de kortsiktiga prediktionerna förhållandevis säkra.

– Det vi har gjort som många andra studier inte har gjort, är att granska vilka delar av skörden som faktiskt innebär en substitution av fossilt kol. Om vi minskar avverkningen och minskar leveransen av biomassa till värmeverk, sågverk och så vidare, ökar då användningen av fossilt bränsle? I vissa studier antas att varenda kolatom som vi tar ut från skogen ersätter en fossil kolatom, men vi är ganska skarpa och menar att så kan man inte göra – vi får inte vara så naiva att vi förutsätter att allt kol som tas från skogen ersätter fossilt kol utan förluster, säger Göran Englund.

Sett ur en naturvetenskaplig synvinkel är frågan om skogens potential i klimatarbetet i princip besvarad, menar han. Även studier som pekar på en långsiktig klimatnytta med ett intensivt skogsbruk identifierar en kortsiktig nytta med minskad avverkning. Nu skulle ekonomer, lagstiftare och politiker kunna ta vid, tycker han:

– Det är ganska frustrerande faktiskt att vi ändå fortsätter att diskutera frågan. Vi är egentligen redo för nästa steg, att ekonomer kliver in och utarbetar väl genomtänkta förslag för hur vi bäst tar tillvara skogen i klimatarbetet.

Studien om skogens klimatnytta

Studien har gjorts av forskare vid Umeå universitet och Mittuniversitetet. I den konstaterar författarna att en minskad avverkning skulle ge en omedelbar klimatnytta ur ett kort perspektiv (minst 50 år).

De ser också att en ökad avverkning skulle påverka klimatet negativt både på kort och lång sikt. Skulle man helt låta bli att avverka skog är klimatnyttan mellan 1,1 och 16 gånger högre än samtliga beräknade klimatutsläpp fram till 2045.

Enligt studien är den kortsiktiga klimatnyttan av minskad avverkning större i skogar med hög produktion. I mindre produktiva skogar är klimatnyttan mindre, men mer långvarig.


Elin Viksten text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Björn Abelsson skriver:

    Äntligen börjar forskningen förstå det som vi i miljörörelsen har hävdat i flera år. Låt skogen leva! Till klimatnyttan kommer dessutom en ännu större nytta för den biologiska mångfalden. Vi har nästan inga gamla skogar kvar. De få som finns måste skyddas!