I debatten om romernas situation i Sverige saknas en part: romerna själva. Diskussionen här handlar ofta om huruvida tiggeri ska förbjudas – den borde i stället handla om romernas extrema marginalisering, menar forskare vid Uppsala universitet i en ny studie.

– Erfarenheter av rasism är otvivelaktigt en del av deras vardag och detta bör vi prata mer om. Diskussionen om romer i Sverige handlar mycket om att förbjuda eller tillåta tiggeri, men det är sällan man lyfter frågan om anti-roma-rasism i den offentliga debatten, säger Irene Molina, professor i kulturgeografi och vetenskaplig ledare vid Cemfor, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

I Rumänien kallas de för ”parasiter” av statstjänstemän. Här i Sverige utsätts de för rasism och kränkningar, och även fysiskt våld. Det framgår i den studie som Irene Molina och hennes kollega Dominic Teodorescu nu publicerar. Mellan 2016 och 2018 följde de romska gatuarbetare som kommit till Uppsala från Rumänien och samlade in data i form av intervjuer och fältstudier. De konstaterar att det vanligaste motivet till att romerna lämnar sitt hemland är att tjäna pengar för att förbättra situationen hemma. De vill hjälpa familjerna som är kvar hemma, men också bygga klart eller förbättra de bostäder som de flesta äger i hemlandet. Investeringarna gör de trots att många saknar papper på att de äger sin bostad, och därför riskerar att bli av med den.

– Vad vi belyser är deras förmåga till egna initiativ, medan de behöver hantera fattigdom, marginalisering och rasism. Deras ambitioner är inte så annorlunda våra, de vill ha ett tak över huvudet och ha ett anständigt liv och det driver dem till de gatuaktiviteter som vi har följt, säger Dominic Teodorescu, den andra författaren till studien.

Forskarna efterlyser insatser för att hjälpa romerna på lokal nivå, bättre bostäder medan de är här i Sverige.

– De kan ändå inte stanna mer än tre månader. Istället för att kräva att de ska betala för boende som de inte har råd med kan kommunen hjälpa dem. Det är en fråga om mänskliga rättigheter, säger Irene Molina.