Samebyar missgynnas i de avtal som tecknas i samband med exploatering av mark. I en ny rapport konstateras att samebyar ofta förlorar rätten att protestera och att de inte heller kompenseras för förlust av renbetesmark.

SEI, Stockholm Environment Institute, har analyserat 15 avtal som tecknats mellan totalt fem samebyar och olika bolag i samband med exploatering av mark. Det handlar bland annat om utveckling av vind- och vattenkraft, bergtäkt och biltestverksamhet.

Slutsatsen i rapporten är att avtalen innebär mycket begränsande fördelar, enligt ett pressmeddelande. I stället utgör avtalen – framför allt de som gäller vindkraft – betydande risker för samebyarna, med klausuler som tillåter odefinierade projekt och där samebyarna avsäger sig rätten att protestera i domstol eller hos myndigheter. Inte något av avtalen ersätter samebyarna för förlust av betesmark för ren.

– En tendens vi såg var att när det var avtal som handlade om mindre projekt med en lokal aktör, då var utfallen lite mer jämlika. Men när det handlade om stora vindkraftbolag var det mer ojämlikt, säger Rasmus Kløcker Larsen, forskningsledare på SEI och en av författarna till rapporten, i en intervju i Dagens Nyheter.

I rapporten uppmuntras samebyarna att våga tänka större om vad som kan ingå i ett avtal. I bland annat Australien och Kanada finns exempel på att ursprungsbefolkningen har fått med både vinstdelning och vetorätt i liknande avtal.

– En stor utmaning för urfolk världen över är att de inte vet vad de faktisk kan kräva i en avtalsförhandling, säger Rasmus Kløcker Larsen i DN.


Elin Viksten text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.