En arktifiering av övre Norrland har givit den internationella turismen en extra skjuts. Men det har också gjort turistnäringen extra sårbar under pandemin.
– Pandemin har synliggjort hur viktig turismen är i övre Norrland – och att den inhemska turismen inte ska underskattas, säger Dieter Müller, professor i kulturgeografi vid Umeå universitet.

Drömmen om Arktis – en snöig och kall destination i norr – får resenärer från hela världen att söka sig till norra Norrland. Dieter Müller och hans forskarkollegor kallar det för arktifiering: med klimatförändringarna har världen fått upp ögonen för Arktis och det finns en medvetenhet om vilka hot området står inför.

– Oberoende av turism pratas det mycket om Arktis, om klimatförändringarna och det hot som de innebär för djur och natur. Många ser det som en sista chans att uppleva ett hotat resmål, inom turismforskning kallar vi det för last chance-tourism. Man kan se det som att all reklam är bra reklam, säger Dieter Müller.

Globalt intresse

I flera forskningsprojekt har han och hans kollegor tittat närmare på turismens betydelse för övre Norrland, bland annat hur turismen påverkas av klimatförändringarna och vilka ekonomiska effekter turismen har haft på arbetsmarknad och exploatering i ett antal kommuner.

Dieter Müller
Dieter Müller, professor i kulturgeografi. Foto: Mattias Pettersson

Just arktifieringen spelar en viktig roll för turismens framfart. Dieter Müller och hans kollegor ser tydligt att det har blivit viktigt att kalla övre Norrland för Arktis för att nå de utländska besökarna. Turistnäringen, liksom lärosäten och andra organisationer, har förstått vad som lockar – Arktis lyfts alltmer fram i företagsnamn och reklam.

– Genom att ta sig ett nytt varumärke har man blivit ett globalt intressant turistmål. En utgångspunkt för vår forskning var att studera vad som händer på de här platserna där turismen bara ökar och ökar. Men pandemin överraskade oss, när den internationella turismen plötsligt minskade markant, säger Dieter Müller.

De drabbades hårdast

Fortfarande är den inhemska turismen viktigast i övre Norrland, men på vissa platser har den internationella marknaden öppnat nya dörrar – och det är dessa företag som har drabbats hårdast av ändrade resvanor till följd av pandemin.

– Vi ser sedan ett antal år tillbaka aktörer som tydligt riktar sig mot en internationell marknad och de lockar ofta med exklusiva produkter på temat vildmarksliv. Östra Norrbotten är ett intressant sådant exempel. Pajala som av svenskar aldrig har setts som ett hett turistmål har blivit just det, men bland belgare.

Samtidigt har också vintern blivit den stora huvudsäsongen. De vinterrelaterade aktiviteterna blir fler och i marknadsföringen lyfts vinterlandskapet fram. Föreställningen om Arktis som det snöiga resmålet står på sätt och vis i vägen för en turistnäring som lever året om. Utländska turister lockas av snö och kyla, en miljö på utdöende.

– Det vi kallar last chance tourism, personer som kommer långväga ifrån för att uppleva riktig vinter, har också inneburit att det kommer fler och fler som är sämre förberedda på kyla och snö, säger Dieter Müller.

En annan avigsida av arktifieringen är att man säljer en bild som kanske inte alltid stämmer till hundra procent.

– Resenärer har en tydlig bild av vad Arktis är och förväntar sig inte sällan ett vitt landskap. Men Jukkasjärvi i juli är långt ifrån bilden av ett typiskt arktiskt landskap.

I just Jukkasjärvi är Icehotel 365 ett exempel på hur företag anpassar sig till en förändrad turism. Med samma utseende som det ursprungliga ishotellet lockar det numera besökare året om.

Den överturism som andra turistmål drabbats av under pandemin, när natur- och kulturmiljöer utsätts för hårt slitage, är inget stort problem på de flesta platser i övre Norrland. Utöver ett fåtal känsliga platser är det främst rennäringen som riskerar att påverkas.

– Det är lätt att tro att folk som reser till övre Norrland söker sig till vildmarken. Men i vår forskning ser vi att den stora tillväxten sett till övernattningar sker i städerna.

Smartare sätt att resa

Det avbräck som pandemin inneburit för den internationella turismen tror Dieter Müller blir kortvarigt. Varken en pandemi eller klimatförändringar kommer att ändra våra resvanor markant. En mer realistisk hållbar utveckling handlar om att hitta mer klimatsmarta sätt att resa, tror han.

– Att bli ett globalt turistmål är inte helt optimalt ur ett hållbarhetsperspektiv. Vi ser att många företag är bra på att tänka lokalt och hållbart i de tjänster man erbjuder turister. Men det är fortfarande turisternas resa dit som står för den stora miljöpåverkan. Samtidigt finns det ett moraliserande kring resande som företag i andra näringar inte drabbas av. Vi kan förstås säga att det är fel att åka till övre Norrland för att det ligger långt borta. Men då behöver vi också ha en idé om hur de personerna i stället ska försörja sig.

Turism i arktiska Sverige

I rapporten Arctic tourism in times of change: Dimensions of urban tourism skriver Dieter Müller och hans forskarkollegor om hur turismen i de arktiska delarna av Europa och Nordamerika har vuxit de senaste åren. De pekar bland annat på att de flesta turister som reser till Arktis framförallt besöker städerna, trots att städerna inte i första hand är turistorter.

I rapporten Arctic tourism in times of change: Seasonality beskriver forskarna hur arktifieringen kan begränsa turistnäringens möjligheter att bedriva verksamhet året runt, då många besökare främst vill uppleva det vinterlandskap som stämmer överens med deras bild av Arktis.


Elin Viksten text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.