Ont om tid, hög ljudvolym och en stökig miljö. Så ser ofta skolluncherna ut, trots skolornas arbete för att skapa trivsamma måltider.

I en ny avhandling vid Umeå universitet har forskaren Linda Berggren på Institutionen för kost- och måltidsvetenskap studerat hur skolluncher upplevs av elever, lärare och rektorer. I riktlinjerna för den svenska skolan framgår det att en skollunch ska vara miljösmart, god, näringsriktig, integrerad i skolans övriga verksamhet och trivsam. Men att skapa trivsam miljö är en utmaning. De intervjuade eleverna tycker att god, hälsosam mat är viktigt, men det framgår också att sociala, normativa och organisatoriska faktorer spelar en viktig roll för hur lunchen upplevs.

– Det blev också tydligt att det finns utmaningar för skolorna för att kunna skapa en integrerad och trivsam skollunch. Elever berättade att det som kunde ha blivit en trevlig måltid tillsammans med klasskamrater ofta stördes av tidsbrist, hög ljudvolym och en rörig miljö. Skolrestaurangen beskrevs också som en plats där man kan känna sig exponerad och sårbar, säger Linda Berggren i ett pressmeddelande.

Många av de intervjuade lärarna ser skollunchen som en möjlighet att stärka relationen med eleverna, men tycker att de intentionerna är svåra att förverkliga i en stressig miljö med hög ljudvolym. De ser även tidspress som ett hinder. Bland rektorerna är den sociala jämlikheten en viktig aspekt av skollunchen. De ser att vissa barn äter mer på måndagar och fredagar; ett primärt mål blir då att alla elever ska äta sig mätta.

Linda Berggren efterlyser ytterligare forskning om hur skollunchen bäst organiseras, till exempel utifrån logistik och tidsplanering. Hon menar också att en annan design av skolrestauranger skulle kunna skapa förutsättningar för trivsammare måltider.

– Min avhandling visar att skollunchen inte alltid planeras och organiseras utifrån elevernas, lärarnas och rektorernas behov. Därför är det ofta svårt att nå upp till både goda intentioner och nationella riktlinjer. Två sätt att göra skollunchen till en mer integrerad del av skolans övriga verksamhet vore att dels göra den till en del av skolans läroplan och dels att låta den ingå i utbildningen av lärare och skolledare, säger hon.