En lagad lunch i stället för medhavd smörgås ger elever såväl bättre hälsa och högre utbildning och livsinkomst. Det visar en ny studie som har tittat på hur satsningen på gratis skollunch på 1960-talet påverkade eleverna.

– Vår studie visar att övergripande insatser som ger barn och unga i skolåldern näringsrika måltider kan ses som en långsiktig investering. Med andra ord: att gemensamt se till att barn äter bra, lönar sig även längre fram i livet vad gäller hälsa, utbildning och inkomster, säger Dan-Olof Rooth, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.

I Sverige infördes 1946 statliga bidrag till kommuner som serverade gratis skolmat. Reformen genomfördes stegvis och i studien som nu publiceras i The Review of Economic Studies har forskarna tittat på införandet av skollunch mellan 1959 och 1969. De ser bland annat att både pojkar och flickor som fick gratis skollunch under hela sin skolgång blev längre än de som inte fick det. De utbildade sig också längre och fick tre procent högre livsinkomst. Däremot syntes inga effekter vad gäller sjukdomar och dödlighet.

Reformen gynnade barn från såväl fattiga som välbeställda familjer – men störst skillnad gjorde den för barn från fattiga hushåll.

– Elever från fattiga familjer har sex procent högre livstidsinkomst och elever från de andra hushållen har ungefär två procent högre livstidsinkomst. Reformen gynnade alltså alla elever, från såväl fattiga som rika familjer, säger Petter Lundborg, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, i pressmeddelandet.