Skogsträdgården – ett ätbart ekosystem

Pollinerarvänliga blommor, täckodling och grävfria odlingsbäddar. Hobbyodlare blir alltmer medvetna om hur klimat och biologisk mångfald kan påverkas i det lilla. Nästa steg kan vara en skogsträdgård – en perenn odling som efterhärmar skogsgläntans ekosystem.

I ett intensivt brukat odlingslandskap är effekter i form av ökade utsläpp av växthusgaser och förlust av biologisk mångfald tydliga. Fågelarterna i jordbrukslandskapet blir färre, liksom växt- och insektsarter. Det har även många vanliga trädgårdsägare förstått, och odlingsbegreppen kopplade till klimat och mångfald börjar bli många: permakultur, no dig, gröngödsling, perenna grödor – och skogsträdgården.

– Skogsträdgården är ett ätbart ekosystem som härmar skogens kvaliteter, det naturliga ekosystemet. Ingen behöver vattna i naturen, inte heller gödsla eller skadedjursbekämpa. Ett viktigt kännetecken är att de flesta växterna är fleråriga, till skillnad från köksträdgårdens ettåriga grödor.

– Men det svenska begreppet skogsträdgård är missvisande. Det säger ingenting om att det handlar om ätbara växter. Begreppet används också i andra sammanhang. I Finland pratar man i stället om den ätbara skogsträdgården.

Det säger Philipp Weiss, författare till flera böcker om skogsträdgården och dess växter, senast praktverket Skogsträdgården – odla ätbart överallt. Han har sett ett rejält uppsving i intresset för skogsträdgård som odlingsform. Först under coronapandemin, men också i samband med Rysslands invasion av Ukraina, något som satte ljuset på hur känslig världens matproduktion är.

– Jag tror att vi kommer att se matbrist i världen ganska snart. Även om just vi inte kommer att drabbas på samma sätt som många andra så tror jag att vi kommer att få en debatt om att vi måste bli mer självhushållande.

Begränsat med forskning

Forskningen om skogsträdgården är fortfarande begränsad, men flera forskare har tittat på skogsbrynets ekosystem – som liknar skogsträdgården – utifrån aspekter som kolinlagring och biologisk mångfald. Rön om klimatfördelar med täckodling och mark som inte bearbetas gäller också i högsta grad för skogsträdgården.

– Vi saknar fortfarande kunskap om många detaljprocesser vad gäller mykorrhiza och bakterier, men det går ändå att konstatera att kolinlagringen i en skogsträdgård är betydligt högre än i en vanlig köksträdgård. Till stor del beror det på biomassan som finns lagrad året om i form av rötter, löv och annat organiskt material.

– En avgörande faktor för vilken kolinlagring som sker är vilken mark som används. Är det ett skogsbryn eller en välansad villagräsmatta som görs om till skogsträdgård? Görs det på en plats utan större naturvärden, som en gräsmatta, så ökar kolinlagringen väsentligt, särskilt om det görs i större skala.

Skogsträdgårdar kan också fungera som gröna korridorer för fåglar, insekter och andra arter knutna till jordbrukslandskapet. I Philipp Weiss skogsträdgård i Stjärnsund i Dalarna är arterna betydligt fler än i angränsande gräsmarker som slås varje år.

Lövskogen förebild

Lövskogen, skogsträdgårdens förebild, producerar mer biomassa än något annat ekosystem på land. Men där är de ätbara växterna få. I stället skapas skogsgläntans olika skikt med andra arter, med till exempel päron som högre träd, hassel eller vinbär som buskskikt och längst ner piplök, strutbräken eller funkia, med marktäckare som smultron eller hasselört.

– Jag får ofta frågor om vilka växter som passar. Fungerar äppelträd med havtorn? Det tråkiga svaret är att det inte beror på växten utan på platsen och jorden. Man behöver vara en aktiv observatör av platsen – men det innebär också att man behöver pröva sig fram. Du behöver experimentlusta och tillit, till både naturen och dig själv. Många är rädda och vill ha färdiga recept, det tror jag är det största hindret för att privata odlare ska våga sätta spaden i jorden och skapa en skogsträdgård, säger Philipp Weiss.

Nya växter på tallriken

Flera av skogsträdgårdens ätbara perenner känns igen från den traditionella rabatten. Funkia, strutbräken och jätterams står redan i dag i många lite skuggigare lägen, men ses sällan som den ätbara resurs de faktiskt är, med unga skott som kan ätas som en sparris.

Av egen erfarenhet vet jag att just det kan vara en utmaning för en barnfamilj…

– Vi har precis den utmaningen i vår familj också. Vi har haft precis hur mycket perenna grönsaker som helst och åt väldigt mycket, ända tills barnen blev så stora att de själva ville bestämma. Det är svårt nog med broccoli och bönor, kommer vi med Gode Henriks målla tar det tvärstopp, säger Philipp Weiss.

Han och hans odlingskollegor har mycket kontakt med restaurangbranschen och ser att intresset växer snabbt för de här nygamla ätbara grödorna. Häromkvällen såg han en känd kock i tv förklara för tittarna vad en skogsträdgård är.

– Men det är en utmaning för vuxna också, vi måste påminna oss om hur mycket ätbart grönt det finns i trädgården. Det tar kanske fem minuter extra, men det är värt det att få de här gröna bladen som är sprängfyllda med vitaminer och mineraler.