Kan ekobyar bidra till att möta de utmaningar som samhället står inför när det gäller ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet? Ja, enligt forskare, som menar att svenska ekobyar ännu inte utnyttjar sin fulla potential.

Ända sedan 1960-talet har en del svenskar valt att starta ekobyar för att leva mer hållbart. Den svenska ekobyrörelsen har vuxit i vågor och sedan 2008 går det att tala om en fjärde våg, menar Dick Magnusson som är universitetslektor vid Tema Teknik och social förändring på Linköpings universitet.

I denna fjärde våg ingår Suderbyn på Gotland, en av Sveriges mest aktiva och kända ekobyar. Här lever och arbetar mellan 25 och 30 personer med exempelvis permakultur, vegansk odling, fossilfri el- och värmeproduktion, och naturliga byggtekniker. De driver även en cykelpool och en biogasdriven bilpool.

Lika viktig som denna yttre omställning är den inre omställningen, där de boende ägnar sig åt personlig utveckling och en kollektiv kultur, berättar en av ekobyns kärnmedlemmar Alisa Dendro.

Lokalt ledda initiativ


Alisa Dendro, rådsmedlem i det europeiska metanätverket Ecolise.

Alisa Dendro är även rådsmedlem i det europeiska metanätverket Ecolise för lokalt ledda initiativ för hållbar utveckling. I våras publicerade metanätverket en rapport för att synliggöra Europas ekobyar och andra lokalt ledda initiativ, deras situation och potential.

Initiativet kom ifrån två deltagare, i ett samarbete kring kunskap och lärande som Ecolise driver, nämligen den naturvetenskapliga faktulteten vid universitetet i Lissabon och den fristående forskningsinsitutionen Schumacher Institute for Sustainable Systems i Bristol.

Ecolise och forskarna har hittat belägg i vetenskapliga studier för att ekobyar och lokalt ledda initiativ bland annat kraftigt minskar deltagarnas ekologiska fotavtryck och koldioxidutsläpp, skapar hållbara jobb och bidrar till 16 av de 17 globala hållbarhetsmålen.

Fortfarande en nischrörelse

Dick Magnusson, universitetslektor. Foto: Linköpings universitet

Ecolise rapport är dock en partsinlaga, betonar Dick Magnusson. Han har inte läst hela rapporten men påpekar att det är svårt att bevisa vilken effekt den svenska ekobyrörelsen har och har haft.

– I de bästa av världar kan ekobyar bidra till de globala målen, arbetstillfällen och så vidare. Men det är väldigt olika i olika länder. Ekobyrörelsen och allt liknande är relativt liten i Sverige, det är fortfarande en nischrörelse.

Dick Magnusson har även studerat svenska energikooperativ och europeiska energikooperativ – som han kallar ”gräsrotsinnovationer”. Han tror att ekobyar och gräsrotsinnovationer framför allt har nischer där de påverkar och inspirerar andra i liten skala genom att visa vad som är möjligt. Bland annat tar både ekobyar och energikooperativ sedan länge emot mycket studiebesök. Viss effekt tror han att rörelsen har haft både på privatpersoner i närområdet, på andra ekobyar och på nationell nivå.

– Man kan se kopplingen till passivhus, som förvisso också är en nischdel, men jag tror att ekobyrörelsen har pushat Boverket till mer energieffektiv bebyggelse. Även när det gäller vindkraften bidrog man lite. Internationellt kan man verkligen se det, till exempel i Danmark. Där experimenterade privatpersoner tidigt.

Suderbyns duschhus är kopplat till växthuset för att ta vara på värmen och vattenångan. Foto: Alisa Dendro

Potential för olika lösningar

Enligt Dick Magnusson har rörelsen potential att påverka samhället betydligt mer, bland annat genom att bli bättre på att dela kunskap internt och synas i media.

– Gräsrotsinnovationer i Nederländerna är väldigt bra på att samverka. De har lobbyorganisationer som jobbar med frågorna, uppvaktar politiker och vill synas. Omställningen startade väldigt sent där, de är långt efter Sverige när det gäller förnybar energi, men jag tror att det är en del i att påverka mer – att synas, höras, organisera sig och försöka påverka lagstiftningen och politiken, säger han.

Alisa Dendro tror inte att alla kommer att leva i ekobyar och liknande gemenskaper i framtiden.

– Lösningarna kräver mångfald. Men hittills har jag inte hittat några andra initiativ som tar itu med socioekologiska problem på ett lika holistiskt sätt, som bokstavligen skapar prototyper av den önskade framtiden, säger hon.

Även Dick Magnusson tror att ett hållbart samhälle kräver många olika slags boende utöver ekobyar, och nämner det nya ekologiska kollektiva kvarteret Kopparslagaren i Hudiksvall som ett exempel.

– Det borde finnas mycket potential för olika lösningar. Det kan vara allt från små jordbruksfastigheter till kollektivboende och stadsodling. Jag tror inte att ekobyar löser detta, men de kan vara en del i det.

Baskemölla ekoby på Österlen grundades 1995 och har bland annat inspirerat den nya ekobyn i Lagnö bo utanför Trosa, enligt en studie av Dick Magnusson. Foto: Abigail Sykes

Vad är en ekoby?

Ekobyar är avsiktligt skapade, lokalt ägda, traditionella eller urbana gemenskaper som arbetar med alla tre dimensioner av hållbarhet (social, ekologisk och ekonomisk). Global Ecovillage Network lägger till en fjärde dimension, nämligen kulturell.

En gräsrotsinnovation är ett nätverk av aktivister och organisationer som genererar nytänkande lösningar nerifrån och upp för hållbar utveckling, kopplade till det lokala sammanhanget och intressena och värderingarna hos de gemenskaper som deltar. Några exempel kan vara sociala företag, lokala ekonomier, gemensamhetsodlingar, matnätverk och energikooperativ.

Källor:
Grassroots innovations for sustainable development: Towards a new research and policy agenda.
Going back to the roots: the fourth generation of Swedish eco-villages

Ekobyar och andra lokalt ledda initiativ för hållbar utveckling i Sverige

• Ekobyarnas riksorganisation listar 71 ekobyar i Sverige.
• Omkring 75 lokala omställningsinitiativ har skapat egna Facebookgrupper.
• Hela Sverige ska leva har drygt 5 000 lokala utvecklingsgrupper.
• Permakultur Sverige listar 34 projekt.
• Andelsjordbruk Sverige listar 20 initiativ.
Källor: Extrakt har uppdaterat siffrorna från Ecolises rapport med data från respektive webbplats i november 2019, samt lagt till siffror från Ekobyarnas riksorganisations webbplats.


Abigail Sykes text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.