Vill du veta mer om hur marken i din trädgård mår? Gräv ner en tepåse, vänta tre månader, och jämför sedan resultatet med 2000 andra resultat från hela världen.

Hallå där Judith Sarneel, forskare vid Umeå universitet och projektledare för Tepåsar berättar.

Vad kan tepåsen berätta om marken?
− Hur pass bra förhållandena är för att bryta ner olika växtmaterial på olika platser, till exempel så kan en jordbrukare vilja veta hur djupt hen ska plöja för att få bästa nedbrytning av växter och för att näringsämnen frigörs, eller vad som händer när gödsel tillförs.

Judith Sarneel
Judith Sarneel, forskare vid Umeå universitet.

Varför använder ni just tepåsar?
− Att mäta nedbrytning på olika platser är svårt och tidskrävande, men med tepåsemetoden är steget mycket enklare. Tepåsen bryts ned olika snabbt beroende på markens egenskaper, och genom att väga påsen vet vi hur mycket som bryts ned. Vi har inga speciella viktmål, men metoden är ett verktyg för att jämföra olika sätt att bruka marken. För oss forskare är det viktigt att förstå hur nedbrytningsprocess går till eftersom det ger svar om hur snabb koldioxidcykeln är, vilket kan förbättra våra klimatanalysmodeller.

Hur många tepåsar har grävts ner hittills?
− Ungefär 2000 påsar har grävts ner på 200 olika platser i världen, av allt från forskare till privatpersoner, skolor, scoutgrupper, trädgårdsintresserade och lantbrukare. Dessa data ska nu samlas i en databas så att materialet går att jämföra, dels genom en karta som sammanfattar alla data som vi har, men det går även att se mätvärdena. Databasen finns redan men är inte ännu tillgänglig för allmänheten.

Om man vill prova själv, hur gör man?
− Vi använder en speciell sorts tepåse för att resultaten ska vara jämförbara; Lipton triangle roibos. Börja med att väga påsen och notera vikten, gräv sedan ned den cirka 8 centimeter djupt. Lämna den i marken under tre månader innan du gräver upp den och låt den torka innan du väger den igen. Sänd sedan in dina data via databasen www.teatime4science.org, som kommer att vidareutvecklas under projektets gång.

Hur kan kunskapen användas rent konkret?
− Vi hoppas att användarna ska jämföra sina resultat. Med kartan kommer man att kunna jämföra sitt eget område med andra, till exempel bostadsområden jämfört med skogar, ängar och städer – vilket ger förståelse för vilka förhållanden som har påverkat resultatet av mätningen. Det är viktigt för skolelever, lantbrukare eller andra som vill förstå sin mark. För oss forskare ger mätdata värdefull information om markens egenskaper.

Hur utbredd är kunskapen om tepåse-metoden?
− Bland forskare så känner alla till den, men det är otroligt hur många personer som har använt metoden. Det är så enkelt att många vill testa, vilket syns på hur mycket data vi har fått in.

Mer om projektet:

Jord svarar för en stor andel av de globala utsläppen av växthusgaser, både naturligt och på grund av förändringar i markanvändningen. För att bättre förstå vad som driver processerna bakom dessa utsläpp har det inom projektet skapats en global nedbrytningskarta, som nu ska kompletteras med ett webbverktyg.

Kartan baseras på viktminskningen hos tepåsar som varit nedgrävda i jorden i tre månader.

I projektet Tepåsar berättar kommer forskarna även att ta fram lektionsplaner och korta filmer där människor berättar sina erfarenheter om tepåsarnas nedbrytning och markhälsa.

Projektet finansieras av Formas, och projektpartners är Vetenskap och allmänhet, Hushållningssällskapet i Norrbotten samt Västerbotten och SLU.


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • J-O Helldin skriver:

    Roligt och smart försök! 🙂 Men artikeln är oklar om metodiken. De tetraformade tepåsarna är av plast och inte nedbrytbara, vilket är själva poängen såsom jag förstår det; det är innehållet som ska brytas ner medan påsen ska vara opåverkad under försöket. Artikeln tydliggör inte detta, och bilden på vanliga nedbrytbara tepåsar är vilseledande.

    • cathrine skriver:

      Hej!
      Tack för din kommentar. Precis som du skriver så ska själva tepåsarna inte brytas ner. Vi håller med om att bilden var vilseledande och har nu bytt ut den.
      Vänliga hälsningar
      Extrakt-redaktionen

  • Aida skriver:

    häftig idé!
    jag tycker att det är lite oklart vid vilken årstid som tepåsen bör grävas ner i jorden. temperaturen kan nog spela rätt så stor roll i nedbrytningsprocessen och olikheter i försöken försvåra utvärderingen av resultat …

    • cathrine skriver:

      Hej Aida!
      Tack för din kommentar. Vi skickade vidare den till Judith Sarneel som svarade så här:
      ”Mest under sommaren. Men vi har också några forskare som vill studera vintereffekter av t.ex. skogavverkning och det går också utmärkt med tepåsar. Vi kan dock inte jämföra dem med sommar mätningar.”
      Vänliga hälsningar
      Extrakt-redaktionen