Myrarnas förmåga att binda koldioxid är en viktig pusselbit i klimatarbetet. Men vitmossa, som bildar myrarnas kolrika torv, växer inte självklart mer när koldioxidhalten ökar. Myren får inte vara för torr – och inte heller för blöt, enligt ny forskning.

– Vi kunde se att bara vitmossor som växer inom ett lagom avstånd från myrens vattenyta gynnas av ökande koldioxidhalt i luften. Om det är för torrt eller för blött, minskar i stället torvens förmåga att lagra kol, säger Jürgen Schleucher, professor vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.

Myrmarker och liknande våtmarker täcker inte mer än tre procent av jordens landyta. Trots det innehåller torven i myrarna en tredjedel av allt kol som finns lagrat i marken. Men forskningen har hittills inte visat hur förmågan att binda kol påverkas när koldioxidhalten i atmosfären stiger.

I studien som nu presenteras har forskare samlat in torvprover från tio olika platser i världen. Med nya spektroskopiska metoder har de kunnat jämföra ny och 100 år gammal torv och uppskatta hur fotosyntesen i torven har förändrats. Analyserna visar att torvens fotosyntes har ökat, och den har därmed sannolikt dämpat effekterna av att koldioxidhalten i atmosfären har ökat – utan torven hade koldioxidhalten varit ännu högre.

Men vitmossornas förmåga att ta upp mer koldioxid, när halterna i atmosfären stiger, varierar kraftigt beroende på hur blöt eller torr myren är. När nederbörden förändras på grund av den globala uppvärmningen påverkar det myrarnas förmåga att ta upp koldioxid. Samtidigt påverkas också artsammansättningen i myrarna av ett varmare klimat.

Fortfarande är det svårt att säga vilken effekt ett framtida klimat kommer att ha på torvens förmåga att binda kol. I ett nästa steg vill forskarna bakom studien skapa modeller av fotosyntesen i myrarna, för att kunna uppskatta kolflödet mellan myrar och atmosfären globalt.