Vitmossa kan ersätta klimatskadlig odlingstorv

Allt fler röster höjs för en minskad torvanvändning och i trädgårdshandeln växer efterfrågan på torvfri jord – men alternativen är än så länge få. En förhoppning är att odlad vitmossa kan ersätta den klimatskadliga odlingstorven.
– Vitmossan växer mycket fortare än torven, vi skulle successivt kunna efterbehandla avslutade torvtäkter med vitmosseodling, säger torvforskaren Sabine Jordan.

I takt med att torvmarkernas betydelse för klimatarbetet får mer uppmärksamhet ifrågasätts också användningen av torv, både som energikälla och som odlingssubstrat. Torven bryts på dränerade torvmarker och även om energitorv – som orsakar stora utsläpp av växthusgaser – bryts i allt mindre utsträckning så går alltmer torv till odling. Och precis som energitorven är odlingstorven en klimatbov.

Men vägen bort från odlingstorv är inte lika rak. Få andra certifierade odlingssubstrat har samma goda egenskaper för odling i större skala. Utan odlingstorv skulle det i dag snabbt bli brist på grönsaker i mataffärerna, konstaterar Sabine Jordan, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hon tycker att matförsörjningen och växt- och grönsaksproduktionen hamnar i skymundan när torvens framtid diskuteras.

– Ofta handlar det bara om att skydda klimatet, men vi måste se till helheten. Så fort vi dränerar en torvmark så frigörs koldioxid och i vissa fall lustgas, oavsett om vi använder torven till odlingssubstrat eller om vi odlar eller planterar skog på den torrlagda marken.

Kokosfiber dåligt alternativ

Jorden som vi köper hem från plantskolan i vanliga 40-literssäckar består fortfarande till största delen av torv, även om varianter med skogsfiber och bark börjar dyka upp.

Kokosfiber marknadsförs ibland som en ersättning för torv, men förutom att kokosfiber förknippas med dåliga arbetsvillkor och lång frakt så växer kokos ofta på dränerad torvmark, berättar Sabine Jordan. Hon rekommenderar hobbyodlare – en grupp med ett stort miljöengagemang – att blanda sin egen jord.

– Jag köper nästan aldrig jord, jag har egen kompost och blandar med gräsklipp och häst- eller hönsgödsel, det fungerar utmärkt.

Men i storskalig odling är egenblandad jord sällan ett alternativ.

– En stor del av Sveriges odlingstorv exporteras till kontinenten, till de stora växthusodlingarna i bland annat Nederländerna, där en betydande del av våra grönsaker odlas. I kommersiell odling krävs ett certifierat odlingssubstrat, som är ren från tungmetaller och annat, och i dag finns inget alternativ till torven.

Krav på efterbehandling

Ett sannolikt alternativ till torven kan i stället vara vitmossa, åtminstone om några år. Sabine Jordan är en av de forskare som försöker hitta metoder för så kallad Sphagnum farming, vitmosseodling. Vitmossa, som i förmultnad form blir just torv, har visat sig ha utmärkta egenskaper för odling även när den inte brutits ned – och den trivs i regel utmärkt på gamla torvtäkter, där torven inte längre bryts.

– För att få tillstånd för en torvtäkt måste man ha en plan för efterbehandling, man kan återväta den, odla skog eller skapa en fågelsjö. Idén med att odla vitmossa är att man gör en produktiv yta av den avslutade torvtäkten genom att återväta den och plantera vitmossa. Den växer 30 centimeter per år, jämfört med torven som växer en millimeter per år. Det kan ersätta torven så att vi inte behöver öppna en ny torvtäkt någon annanstans.

Vanligare i andra länder

I vad som kallas paludikultur skördas de övre delarna av torvmarkens växtlighet. Växtdelarna under vatten lämnas för att så småningom bilda ny torv, och därmed också binda kol. I flera andra länder odlas redan vitmossa så, men i Sverige är det än så länge ovanligt, trots att det nordiska klimatet passar utmärkt för den sortens odling. I sin forskning tittar Sabine Jordan på vilka arter av vitmossa som passar bäst att odla här och under vilka förutsättningar de växer bäst.

– I våra provodlingar reglerar vi vattenståndet. I större skala måste vi ha tillräckligt med vatten i landskapet, så att vi kan säkerställa att återvätningen håller i åtminstone 10-20 år. Det hänger också ihop med hur klimatet förändrar sig.

Efter många år med svalt intresse tycker hon att fler börjar se en potential i vitmosseodlingar även här. Inom några år kommer flera torvtäkter att avslutas, något som skulle kunna innebära en chans att testa vitmosseodling i större skala och samtidigt mäta flöden av växthusgaser och vattennivåer, menar Sabine Jordan. Hon ser få nackdelar med vitmosseodling, förutsatt att det sker på rätt plats.

– Man behöver inte ställa om till ett helt nytt system, det går att använda samma maskiner som redan finns för torvproduktion och arbetskraften finns också. De som kört traktor och skördat torv kan i stället klippa vitmossa med grävmaskin.

– Odlad vitmossa kan vara något positivt för klimatet och samtidigt säkra vår matproduktion – och lagra torv.