Allt liv ovan marken är beroende av de otaliga organismerna under våra fötter. Trots det saknas både kunskap och strategier för att skydda jordarnas biologiska mångfald, menar en internationell grupp forskare. I en artikel i Science efterlyser de globala krafttag.

Forskning och datainsamling om jord har hittills handlat om förbättrad matproduktion eller effekterna av erosion. Alldeles för snäva perspektiv som gör att vi missar den större bilden, menar forskarna bakom artikeln, från bland annat USA, Storbritannien och Tyskland. De vill i stället lyfta hela den biologiska mångfalden i jorden – som är avgörande för jordens alla ekosystemtjänster.

– Vi behöver data och pålitliga sätt att mäta mångfalden i jorden, och det är bråttom. Väl fungerande indikatorer är avgörande om vi ska kunna förstå om åtgärder fungerar eller inte och de måste ge en helhetsbild av den biologiska mångfalden i marken, säger Richard Bardgett, professor vid Manchester University, i en presentation av artikeln.

Artrik livsmiljö

Katarina Hedlund, professor i markekologi vid Lunds universitet.

I bästa fall hör världens jordar till de mest artrika livsmiljöerna som finns. På en kvadratmeter kan det finnas flera kilo rundmaskar, insektslarver, hoppstjärtar och andra organismer. Dessutom finns där otaliga mikroorganismer, som bakterier och svampar. Utan jorden och dess organismer, som förvandlar döda djur och växter till jord och näring, skulle inga växter finnas.

Därför, menar forskarna bakom artikeln i Science, är det anmärkningsvärt att jordar knappt nämns alls i internationella strategier för att skydda den biologiska mångfalden – trots att markbearbetning och miljögifter kan ha en förödande effekt.

– Ända sedan FN:s konvention om biologisk mångfald slogs fast har jordens biologiska mångfald, bara funnits med vid sidan av. Det har varit viktigare att hålla koll på fjärilar, fåglar och däggdjur – djur som vi ser, kommenterar Katarina Hedlund, professor i markekologi vid Lunds universitet, artikeln.

Riktlinjer för datainsamling

Forskarna i Science-artikeln vänder sig till de 196 länder som nu förhandlar fram nya riktlinjer för FN-fördraget om biologisk mångfald: ”Om vi inte skyddar jordarna till kommande generationer kan vi inte säkra biologisk mångfald och matproduktion över jord heller”. För att lyfta markens mångfald i det internationella miljöarbetet föreslår de ett nytt nätverk, Soil BON, som ska samla den data som hittills saknats.

– Vi har länge jobbat med att försöka hitta indikatorarter, men i slutändan kvarstår frågan, vad ska de indikera? Där står vi fortfarande väldigt splittrade. Mångfalden i de här miljöerna är enorm. Vill man hitta ett mått för diversiteten i sig? Hur gör vi det när vi inte vet hur stor den är? Det handlar ofta om kostsamma analyser och vi famlar fortfarande vad gäller metoder för större organismer, säger Katarina Hedlund.

Vi vet inte ens vilka arter som är sällsynta i marken, vilka som minskar eller är hotade.

Hon har 30 års erfarenhet av markekologi och tycker sig se ett nyvaknat intresse för frågan. Här i Sverige har begreppet markhälsa fungerat som en dörröppnare i samtal med lantbrukare, berättar hon.

– Nu för tiden kan jag stå ute på en åker tillsammans med lantbrukare och tala om hur viktigt det är med daggmaskar i jorden – och de tycker att det är jättespännande. Det är en bra tidpunkt att lyfta de här frågorna just nu, men utmaningarna är många. Det här är en annan bevarandefråga än vad vi är vana vid när vi pratar om hotade arter. Vi vet inte ens vilka arter som är sällsynta i marken, vilka som minskar eller är hotade.

Matjord försvinner

Flera aktuella studier visar på en förlust av matjord ur ett internationellt perspektiv. I det amerikanska så kallade majsbältet visar till exempel en studie att mellan 24 och 46 procent av den bördiga jorden gått förlorad och enligt tyska Heinrich Böll Foundation försvinner varje år 24 miljarder ton bördig jord globalt. Även om vi saknar kunskap om markens mångfald så vet man att när den organiska delen av jorden minskar så försvinner också organismerna i den. Inte bara mångfalden minskar, utan även mängden organismer som gör nytta.

– Därför är det viktigt att prata om markorganismer på flera nivåer. Dels den detaljerade nivån om enskilda indikatorarter. Men markens organiska halt kan också fungera som en indikator i sig för biologisk mångfald och liv. Vi vet att om marken har en god organisk halt med bra funktion – då har vi också organismerna där, säger Katarina Hedlund.

Inga svenska insatser

Men den miljöövervakning av markens mångfald som forskarna efterlyser i Science har Katarina Hedlund inte sett några exempel på här i Sverige. På andra håll i Europa händer det lite mer, i exempelvis Tyskland pågår en stor forskningssatsning och där finns också ett par markobservatorier för allmänheten. Men situationen är ändå inte så illa som man kan tro, framhåller hon. Många av de förändringar som nu sker i jordbruket av främst ekonomiska skäl gynnar också markens organismer.

– Det är dyrt att plöja och det kommer allt fler lantbruksmaskiner som är anpassade efter det. I Skåne använder en majoritet av lantbrukarna någon form av reducerad markbearbetning. Det finns kunskap om hur man förbättrar jordmånen, det måste bara bli ekonomiskt hållbart också.

Vi behöver skörda på ytan utan att skörda under ytan.

Minskad markbearbetning och perenna grödor är två sätt att öka jordens organiska halt och därmed också markhälsan. Det ger en jord som blir mer genomsläpplig för vatten när det regnar mycket och som samtidigt håller vatten bättre – något som minskar effekterna av extremt väder i form av både torka och regn. En hälsosam jord kan ha ett försäkringsvärde för lantbrukare, menar Katarina Hedlund.

– Nu skulle jag vilja se en större uppmärksamhet för markhälsa i såväl skogsbruk som jordbruk. När vi nu ska skapa ett fossilfritt samhälle kommer vi att se ett ännu större utnyttjande av allt organiskt material vi producerar. Jag ser en risk med det, både i skogen och på åkermarken. Vi måste fundera på hur vi gör det på ett sätt som innebär att vi binder kol i marken och behåller mångfalden – samtidigt som vi producerar mer grödor. Vi behöver skörda på ytan utan att skörda under ytan.

Bildtext: Hoppstjärtar, collemboler, är vanliga i marken. De har inga pigment och lever framförallt av svamphyfer. De flesta arterna skadar inte gröda, de gör i stället nytta genom att frigöra kväve från organiskt material.
Foto: Steve Hopkin

Forskning om marken och dess biologiska mångfald

I Tracking, targeting and conserving soil biodiversity i Science efterlyser ett antal forskare en större hänsyn till markens biologiska mångfald och funktioner i internationella bevarandestrategier. De föreslår ett antal gemensamma indikatorer att användas globalt för att få större kunskap om hur mångfalden i jorden utvecklas.

I en studie, The extent of soil loss across the US Corn Belt, som publicerades i februari har forskare beräknat förlusten av matjord i USA:s så kallade majsbälte. De varnar för att förlusterna är större än vad man tidigare trott.

Forskare vid Lunds universitet har sett att en hög organisk halt i jordbruksmark fungerar som buffert vid extremväder orsakat av klimatförändringarna.
Soil carbon insures arable crop production against increasing adverse weather due to climate change
Resistance–recovery trade-off of soil microbial communities under altered rain regimes: An experimental test across European agroecosystems

Mer om biologisk mångfald i marken.


Elin Viksten text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.