Arbetet för att minska koldioxidutsläppen behöver skalas upp om målen i Parisavtalet ska nås. En viktig pusselbit är jordbruksmarkens potential att lagra kol. I en ny rapport pekas växtföljder och perenna grödor som nyckelåtgärder.
– Vi skulle kunna få ner väldigt mycket kol i marken och samtidigt få en rad andra positiva effekter av det, säger Katarina Hedlund, en av rapportens författare.

Enligt FN:s miljöprogram krävs en snabb omställning de närmaste årtiondena för att den globala temperaturhöjningen ska hålla sig under 2 grader, med sikte på högst 1,5 grader. Ofta lyfts skogen fram som en viktig del av lösningen, men Katarina Hedlund, professor i markekologi vid Lunds universitet, påminner om att fem gånger så mycket organiskt kol lagras i det översta markskiktet jämfört med den kol som lagras i växtlighet ovan jord.

Katarina Hedlund
Katarina Hedlund, professor i markekologi vid Lunds universitet.

– Många tror att om vi har tillräckligt med träd så räcker det, men det kommer inte att hjälpa. Skogen är en viktig del av lösningen, men absolut inte hela lösningen. Marken har en potential att lagra väldigt mycket kol, något som skulle kunna minska de negativa effekterna av klimatförändringarna.

Hon är en av huvudförfattarna till den rapport som Formas nu publicerar, en systematisk översikt om hur växtföljder påverkar inlagring av organiskt kol i jordbruksmark. I Sverige ökar jordbruksmarkens kolmängd, framförallt för att vallodling är vanligt i norr. Men i södra Sverige, där jordbruket är mer intensivt, och framförallt globalt minskar kolhalten i åkermarken dag för dag.

– Den minskar för att man bearbetar marken och för att man låter marken vara öppen, utan växtlighet. Den minskar mer eller mindre beroende på graden av bearbetning. På slättbygderna i Skåne, Östergötland, Västergötland och delar av Mälardalen finns en stor potential för en ökad kolinlagring, säger Katarina Hedlund.

Flera fördelar med god markhälsa

Men det finns åtgärder som kan vända utvecklingen – och som dessutom ger en bättre markhälsa som i sin tur ger en rad andra miljönyttor. I rapporten formulerar författarna ett antal steg för att öka kolinlagringen.

• Se över växtföljden, gärna med inslag av perenna vallväxter som gräs. Ärtväxter ökar också kolinlagringen.

Minskad markbearbetning vet man sedan tidigare att det ger en ökad kolinlagring i de översta 30 centimetrarna av marken. Enligt vissa forskare kan det ge en minskad kolinlagring längre ner i marken, men Katarina Hedlund och hennes kollegor har inte sett forskningsresultat som tyder på det.

• Lägg på organiskt material, till exempel växtrester från skörden.

– Men vi ser också att effekten blir betydligt större med aktiva rötter i jorden, om man ständigt har en mellangröda. Vårgrödor är till exempel viktiga ur den aspekten, säger Katarina Hedlund.

För de intensiva odlingar i Skåne, som i dag går back på kol i marken, räcker det inte med någon av åtgärderna, menar hon. Men med flera insatser – minskad plöjning, organiskt material, särskilda växtföljder och gödning, som också har en positiv effekt på kollagring – kan man gå plus på kol, enligt Katarina Hedlund.

Mindre intäkter på kort sikt

Flera svenska lantbruk arbetar redan i dag aktivt med mellangrödor, skörderester som läggs tillbaka, kvävefixerande mellangrödor med mera, för att på lång sikt få en bättre markhälsa och bra och jämna skördar. Men två år med gräsfrövall ger inte lika stor inkomst som om vete hade odlats.

– Tittar man kortsiktigt och vill ha så stor vinst som möjligt det kommande året har man i stället en ettårig gröda. Det är svårt att säga hur lantbrukarna gör de här valen, vi har tittat på det i flera forskningsprojekt men inte kommit fram till något. Jag tror att det handlar om risktagande, om att vissa vågar tänka långsiktigt och andra ser en trygghet i att sätta en viss gröda som de vet ger vinst redan nästa år. Vissa lever mer på marginalen än andra också, säger Katarina Hedlund.

En växtföljd med vall ger ingen direkt inkomst till lantbrukaren, men även om lantbrukaren går med förlust med den växtföljden så lönar den sig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, när de minskade koldioxidutsläppen räknas in.

– Då är det intressant med styrmedel, säger Katarina Hedlund.
Hon efterlyser ett smidigt och flexibelt regelverk, som också anpassas efter de olika förutsättningar som finns i olika delar av landet. I rapporten nämns bland annat omvänd auktionering som ett möjligt styrmedel, där lantbruk med störst effekt på kolinlagring får ersättning.

– Vi kan förstås komma ännu längre, men svenska lantbrukare jobbar bra med de här frågorna. Vi har redan sett en snabb omställning vad gäller minskad markbearbetning, det kan gå fortare än man tror.

Kolinlagring i jordbruksmark

Formas översikt om hur växtföljder påverkar inlagring av kol i jordbruksmark påbörjades 2017, då av Mistras råd för evidensbaserad miljövård, EviEM. I rapporten samlas befintlig kunskap om kolinlagring i jordbruksmark. Olika växtföljder jämförs med varandra och studier som jämfört kolinlagring vid någon form av växtföljd granskas.

Det finns i dag flera initiativ som syftar till att ta fram kunskap om hur lantbruk kan drivas på ett kolinlagrande sätt. På den finländska plattformen Carbon Action finns rapporten Kolguide och på hemsidan Svensk kolinlagring samlas svensk forskning och erfarenheter från lantbrukare.

Ett internationellt initiativ är 4 per 1000, med budskapet att en ökning av kolinlagringen i markens översta skikt med 4 promille skulle reducera koldioxidhalten i atmosfären väsentligt. Med siffrorna vill man visa att relativt små insatser kan göra stor skillnad.


Elin Viksten text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.