Motstridiga budskap banade väg för ny klimatpolitik

På kort tid tog Sveriges klimatpolitik en ny riktning efter riksdagsvalet 2022. En analys av politikernas argument och ordval visar ett återkommande mönster, som kan ha påskyndat den snabba förändringen: politikerna använde gärna motsägelsefulla budskap för att tilltala flera väljargrupper samtidigt.

– Politiker kunde till exempel betona att klimat- och energipolitik är viktigt och att Sverige fortsatt ska ha ledartröjan på sig i klimatomställningen. Men i nästa mening argumenterade samma talare för att klimatpolitiken måste ändras så att enskilda invånare inte drabbas negativt, säger Anke Fischer, professor i miljökommunikation vid Sveriges lantbruksuniversitet, i ett pressmeddelande.

Kort efter valet 2022 avskaffades flera klimatåtgärder. Bland annat slopades elbilsstödet, reduktionsplikten sänktes och miljödepartementet gick upp i näringsdepartementet. En sådan omläggning av ett politikområde är vanligtvis en process som går betydligt långsammare. Forskarna bakom studien har undersökt vad som gjort att policyförändringarna den här gången kunde göras betydligt snabbare.

Analyser av politikernas argument och ordval mellan oktober 2022 och februari 2023 visar att de motsägelsefulla miljöbudskapen var återkommande – något som kan ha påverkat motargumenten från oppositionen. I samband med att policyer avskaffades utlovades en förbättrad klimatpolitik, löften som ofta var generella och saknade detaljer.

– Trots protester från den fortfarande stora oppositionen var det inte lika mycket motstånd eller debatt som man hade kunnat förvänta sig, med tanke på att förändringarna var drastiska och väckte frågetecken kring huruvida Sverige skulle nå sina klimatmål, säger Anke Fischer.