Oro på energimarknaden kan bli vändpunkt för klimatet

Kriget i Mellanöstern har skapat stor osäkerhet på den globala energimarknaden. Om bränslebristen förvärras riskerar viktiga samhällsfunktioner som sjukvård och livsmedelsförsörjning att påverkas. Samtidigt kan en utdragen kris påskynda klimatomställningen, tror Jonas Åkerman, forskare i hållbara transportsystem.

Stängningen av Hormuzsundet i mars har orsakat enorma störningar i världens energiförsörjning. Oroligheterna på energimarknaden påverkar allt från transporter till industri och jordbruk.

Enligt Energimyndigheten, som gör löpande bedömningar av det svenska försörjningsläget, är Sveriges försörjning av bensin och diesel i dagsläget stabil. Däremot kan tillgången på flygbränsle bli problematisk för Sverige och Europa inom en period på tre månader. Sedan februari har kostnaden för flygbränsle fördubblats och flera flygbolag har ställt in avgångar.

– Vi befinner oss i tidig varning när det gäller flygbränslet, och det innebär att vi lämnat normalläget, sa Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup på en pressträff i slutet av april.

”Finns en grundstruktur”

Enligt Susanna Trehörning, chef på avdelningen för operativ planering och hantering på Myndigheten för civilt försvar (MCF) är sannolikheten för att en faktisk brist ska uppstå låg.

Men om det sker kan flera samhällsfunktioner påverkas, till exempel skogsbrandsbekämpning, ambulansflyg, sjukvård och polishelikoptrar.

– Vi jobbar nära Energimyndigheten kring olika scenarier som kan inträffa och har en dialog med aktörer som kan drabbas. Om det skulle uppstå en brist på samhällsviktiga varor finns en grundstruktur för att agera gemensamt i samhället.

För att möta krisen har regeringen infört tillfälligt el- och gasstöd samt sänkt drivmedelsskatt, och förbereder ytterligare stöd till drabbade hushåll och branscher. En annan åtgärd som diskuteras är stöd till kollektivtrafiken.

På EU-nivå pågår diskussioner om hur beroendet av fossila bränslen kan minska för att mildra krisens effekter. Ökad elektrifiering, hemarbete, subventioner till kollektivtrafik, värmepumpar och solpaneler är några förslag.  

Samverka på lokal nivå

MCF betraktar klimatomställningen som en viktig del i beredskapsarbetet, och arbetar aktivt med så kallad cirkulär försörjningsberedskap. Det innebär, lite förenklat, att man samverkar på lokal nivå kring material, avfall och andra resurser för att minska negativ miljöpåverkan och öka motståndskraften. 

Enligt Katrin McCann, strateg på myndigheten, kommer MCF under året att ta fram informationsmaterial på temat omställning och beredskap.

– Omställning är en del i att skapa robusthet. Vi behöver göra oss mindre sårbara och det gör vi bland annat genom att göra oss mindre beroende av fossila drivmedel.

Jonas Åkerman, forskare i hållbara transportsystem vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) tror att den nuvarande energikrisen kan leda till att klimatomställningen påskyndas, beroende på hur utdragen den blir.

– Blir den långvarig är chanserna större. För Sveriges del talar det oroliga omvärldsläget för att det finns en större motivation att ställa om och öka självförsörjningen. Det skulle gå hand i hand med klimatomställningen med tanke på att vi har bra potential för förnybara bränslen och el, vilket gör det lättare att bli mindre beroende av olja.

”Krävs tydliga politiska beslut”

När det gäller flyget tror han att en akut flygbränslebrist skulle kunna leda till minskat flygande i viss mån eftersom det blir dyrare. Men för att minskningen ska bli varaktig tror han mer på politiska styrmedel, som till exempel EU:s utsläppshandelssystem – som innebär att flygoperatörer måste betala för en del av sina koldioxidutsläpp genom att köpa och redovisa utsläppsrätter samt ReFuelEU Aviation, som innebär successivt ökande krav på inblandning av hållbara flygbränslen.

– Flygbiljetterna blir betydligt dyrare, oavsett oljeprischocken. De är bra och relativt radikala styrmedel men tyvärr är det osäkert om det får vara kvar med tanke på de politiska strömningarna i EU. Det finns vissa som vill riva upp det.

För att krisen ska bli en verklig katalysator för omställning krävs tydliga politiska beslut på olika nivåer, enligt Jonas Åkerman. Till exempel skulle staten kunna gå in med garantier för att få fler att investera i större anläggningar för att producera bio- och elektrobränslen.

Elektrifieringen av biltrafiken behöver också skyndas på, till exempel genom högre klimatbonusar för elbilar. Och flygets skattelättnader behöver försvinna, anser han.

– I dag betalar flyget bara för en mindre del av sin klimatpåverkan. Att länka in flygsektorn i linje med klimatmålen är en utmaning. Verktygen finns men det krävs också politiskt mod.