Ekologiskt lantbruk mindre sårbart i oroliga tider

Svenskt lantbruk pressas hårt av ökade kostnader för konstgödsel och diesel i spåren av kriget i Mellanöstern. En grupp som står stadigare är ekobönderna eftersom de inte är lika beroende av insatsmedel från omvärlden.

Sedan Hormuzsundet stängdes i mars har priserna på olja och gas stigit kraftigt. Det påverkar bland annat priset och tillgången på konstgödsel, vilket drabbar lantbruket.

Några som ser ut att klara krisen bättre är ekobönderna. I stället för importerat konstgödsel bygger de ekologiska systemen på stallgödsel, kretslopp och växelbruk, vilket gör systemen mindre känsliga för globala prischocker kopplade till fossil gas och konflikter.

– För att producera konstgödsel krävs stora mängder fossil gas och när gaspriserna stiger gör även gödselpriserna det, säger Rebecka Milestad, som är forskare inom resilienta livsmedelssystem och försörjningsberedskap på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och Kungliga tekniska högskolan, KTH. 

”Lika beroende av fossila drivmedel”

Konstgödsel innehåller även fosfor, som bryts i gruvor i andra länder, och är därmed också utsatt för störningar i handelsvägarna. Ett annat beroende inom det konventionella jordbruket är importerade kemiska bekämpningsmedel.

– Så det faktum att ekojordbruket inte är lika beroende av insatsmedel gör det mer robust.

Det finns också indikationer på att det ekologiska lantbruket är bättre på att hantera klimatförändringar, enligt Rebecka Milestad. Till exempel finns studier som visar att ekologisk produktion gett större avkastning än konventionell under år med torka. Det förklaras av att jordarna i de ekologiska systemen har högre mullhalt och håller kvar mer vatten.

Samtidigt finns det beroenden även inom det ekologiska odlingssystemet som är svåra att komma undan, menar hon. Till exempel är ekolantbruket lika beroende av fossila drivmedel, genom användningen av traktorer och maskiner, plast och teknik, som det konventionella. Och en viktig sårbarhet är att ekolanbruket ger mindre skördar, säger Rebecka Milestad. 

– Det är där det kostar. Men äventyras insatsmedlen inom konventionell odling blir de skördarna å andra sidan antagligen lägre än de ekologiska.

Fyllde på dieseltanken

Adam Paulsson bedriver ett ekologiskt lantbruk utanför Motala där han odlar spannmål, potatis och vitlök. Han delar bilden av att han som ekobonde står något stadigare än en konventionell bonde just nu. Samtidigt understryker han det gemensamma beroendet av diesel, som han använder främst till traktorer, skördetröska och spannmålstorken.

– Än har jag inte märkt av krisen eftersom jag fyllde på dieseltanken när jag insåg att priserna skulle stiga. Men med tanke på krisen borde jag kanske ha köpt en extra tank när dieseln var billig.

Han fyller på tanken två eller tre gånger om året och beräknar att den diesel han har nu kommer att räcka fram till sommaren ungefär. Efter det kan det bli tuffare, säger han.

– Vi får se hur läget utvecklas. Men jag inser ju att det inte kommer att vara samma låga pris som det varit.

Biodrivmedel svårmotiverat

För några år sedan ställde han om till fossilfritt och bytte ut dieseln mot biodrivmedel (HVO och RME).

– Då var det inte så stor skillnad på priset. RME (rapsbaserat drivmedel) var till och med billigare, säger han.

Men när den nuvarande regeringen kraftigt sänkte reduktionsplikten för bensin och diesel för två år sedan och skattesubventionen på diesel till lantbruket höjdes blev dieseln så pass mycket billigare att han inte längre kände sig motiverad att fortsätta med biodrivmedel.

– Jag hade kunnat acceptera en lite högre kostnad för att ställa om av miljöskäl. Men när biobränslet är upp till åtta kronor dyrare per liter blir det svårmotiverat. Jag är tacksam att staten vill stödja det svenska lantbruket men kan man inte göra det på ett annat sätt än genom fossil diesel?

Ekoförsäljningen har gått ned

Rebecka Milestad anser att det svenska lantbrukets fossila beroende speglar samhället. Om politiken skulle driva bort från fossil energi, skulle lantbruket också göra det, resonerar hon.

– Blir det riktig kris skulle vi förhoppningsvis ransonera på ett sådant sätt att de viktigaste näringarna får det bränsle de behöver. Men det vore ännu bättre att byta ut fossilberoendet för miljöns och klimatets skull.

De senaste åren har försäljningen av ekoprodukter i Sverige gått ned, enligt statistik från Svensk Dagligvaruhandel. Rebecka Milestad ser flera förklaringar till det, bland annat minskat fokus på eko i dagligvaruhandeln, föreställningar om att svenskt konventionellt är ”gott nog” och att det saknas politiskt stöd. Men hon är tveksam till om nuvarande kris kan leda till ett uppsving för ekologiskt.

– Eventuellt kan den leda till att ekoförsäljning kan motiveras med ytterligare ett argument, förutom miljö, hälsa och djurvälfärd.