Färre bilar ger friskare stadsbor

Färre bilar och mindre buller kan ge stora hälsovinster i städer. Fokus på hälsa i stadsplaneringen kan minska hjärtsjukdomar och sömnstörningar för städernas invånare.

Buller och partikelutsläpp påverkar hälsan negativt. Buller kopplas bland annat till sömnstörningar och till stressrelaterade besvär, och partiklar i luften kan bidra till luftvägssymtom och hjärt- och kärlsjukdomar.

Enligt Anna Oudin, forskare vid Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet, är minskad biltrafik nyckeln till bättre hälsa i städerna.

– I vissa områden är ytan för parkeringar större än för bostäder. Då undrar man om det bilarna eller är människors hälsa som är viktigast, säger hon.

I sin forskning undersöker hon hur olika åtgärder kan påverka folkhälsan.

Hon har bland annat studerat effekterna av en övergång från fossilbilar till elfordon i Malmö, och sett att omställningen kan förhindra mellan 55 och 93 förtida dödsfall årligen. Övergången till elbilar bidrar dessutom till att minska antalet fall av barnastma, bronkit, demens och havandeskapsförgiftning.

– Vi tittade på hur luften skulle förändras om alla fordon i Malmö var avgasfria, säger hon och förklarar att skiftet från fossilbilar till elbilar sänker halterna av skadlig kvävedioxid i luften och minskar mängden små partiklar.

Elbilar löser inte problemet

Samtidigt som elektrifieringen har positiva effekter för folkhälsan ser Anna Oudin att det också är viktigt att förstå att även elbilarna skapar hälsoproblem i städerna.

– De släpper inte ut avgaser men precis som fossilbilar orsakar de buller, och de sprider partiklar till luften på grund av däck- och vägslitage.

Hon berättar att däck- och vägslitaget orsakar ungefär lika stora partikelutsläpp som avgasutsläppen.

–  Det här är alltså inget litet problem. Att elbilarna generellt är tunga gör dessutom att de orsakar extra mycket slitage, och även mer buller i höga hastigheter, säger hon, men tillägger att det ändå är viktigt att påminna om de positiva hälsoeffekterna av elektrifieringen, så att inte utvecklingen mot fler elbilar stannar av.

Stadsplanering med hälsa i fokus

I ett nyligen avslutat forskningsprojekt har Anna Oudin och hennes kollegor vid Arbets- och miljömedicin också undersökt hur ökat fokus på hälsa inom stadsplanering kan ge bättre hälsa i städer.

Under fem år har de studerat förtätningsplaner i tre stadsdelar i Malmö och Helsingborg. Forskarna har sett att förtätningsprojekten – så som de genomförs av kommunerna – ökar exponeringen för buller och luftföroreningar.

– Vi vet att kommunerna behöver förtäta och bygga fler bostäder, men vi ser att det kan göras på bättre sätt, så att det inte försämrar hälsan i de här områdena, säger Anna Oudin.

Forskarna använder begreppet ”hälsoorienterad stadsförtätning” och har med hjälp av en arkitekt tagit fram alternativa planer i de tre stadsdelarna. Vissa gator har till exempel gjorts om till gång- och cykelvägar, grönområden har fredats och bostadshusen har gjorts högre och flyttats längre bort från bilvägarna.

– I kommunernas planer har man i vissa fall planerat att bygga bostäder precis intill de stora vägarna, och det är ju inte bra, säger Anna Oudin.

Färre dödsfall med projektets förslag

Forskarna har räknat på hälsoeffekterna om kommunerna skulle förtäta i enlighet med deras förslag i stället för att gå vidare med planerna som ligger på bordet.

Enligt beräkningarna skulle antalet personer som upplever sömnstörningar på grund av buller minska med 50 procent. De bullerrelaterade dödsfallen skulle minska med 30 procent, och vissa hjärtsjukdomar skulle minska med upp till 35 procent.

Anna Oudin ser stora möjligheter att förbättra folkhälsan genom att uppvärdera hälsoperspektivet inom stadsplanering.

– Vi ser väldigt tydligt att det går att planera städer på ett sätt som minskar överdödigheten och översjukligheten som orsakas av förorenad luft och buller.