Den tredje platsen – viktig pusselbit i samhällsplaneringen

Utrymmet mellan hemmet och arbetsplatsen kallas ibland för den tredje platsen. Det är en plats som skapar möjlighet till spontana möten, samtal och samhörighet. Exempel är parker, caféer, pubar eller bibliotek. Studier visar att det den tredje platsen är en viktig pusselbit i samhällsplaneringen och bidrar med positiva effekter för människors hälsa och välbefinnande.

Begreppet den tredje platsen myntades av sociologen Ray Oldenburg 1989. Han menade att en tredje plats är viktig för civilsamhället, demokratin och människors samhällsengagemang. Enligt hans definition handlar det om en neutral och jämställd plats, lättåtkomlig för besökare och där spontana och trevliga samtal kan uppstå.

Mattias Kärrholm, professor i arkitekturteori vid Lunds universitet, har i en studie tittat närmare på Stortorget i Malmö. Han har undersökt hur platsen förändrats över tid i relation till de människor som befinner sig där.

Han ser flera skillnader. Till exempel ser han att platsen i dag har ett större fokus på konsumtion och snabb passage jämfört med hur det såg ut för 30 år sedan. Stortorget har blivit mer homogent och möjligheten att träffa olika människor har nästa försvunnit. Platserna runt torget används mer flyktigt och han kan se att det verkar vara svårare för marginaliserade grupper att ta för sig på torget.

– Det finns ingen plats att få syn på vilka som ingår i det svenska samhället. Jag har även sett andra studier som visar att kvinnor som bär slöja inte gärna visar sig där, de känner sig uttittade.

Platser att mötas på

Christer Ljungberg, mobilitetsexpert och medgrundare av konsultföretaget Trivector, pekar ut en av stadsutrymmets största ytbovar: Bilarna. Han menar att ett medvetet framtagande av tredje platser i stadsplaneringen kan göra skillnad.

– Integration av tredje platser i staden gynnar en högre täthet, vilket i sin tur leder till ett minskat bilanvändande.

Christer Ljungberg är aktuell med boken Så kan tredje platsen utveckla våra städer – få oss må bättre, starta fler företag och handeln att öka. I den har han sammanställt stadsbyggnadstrender och forskning, både i Sverige och internationellt, med fokus på tredje platser. Christer Ljungberg lyfter särskilt fram platsernas hälsofördelar och hur viktigt det är med platser där vi kan mötas, bryta ensamhet och öka den fysiska aktiviteten.

– Tredje platser kan öka hälsan för äldre, ge säkrare städer, öka livskvaliteten, öka den aktiva mobiliteten och är bra för den psykiska hälsan. Vi lever ju i en tid av ensamhet i stor utsträckning. Samtidigt bidrar tredjeplatsen också till minskade klimatutsläpp, platserna är ju oftast på gångavstånd.

Christer Ljungberg ger ett personligt exempel på hur stadsplaneringen kan se ut.

– Här i Lund har vi en gång- och cykelgata. Den fungerar inte alls som en tredje plats. Det finns inga uteserveringar och folk cyklar jättefort och plingar på alla som då måste flytta sig.

Platserna har fått konkurrens

Men Mattias Kärrholm, vid Lunds universitet, uttrycker att det även finns utmaningar. Våra vanor kan gör att tredje platser inte slår igenom. Bland annat eftersom vi ofta befinner oss i de digitala rummen. Han påpekar också att vi ofta bor och jobbar på platser som ligger en bit i från varandra. Det innebär att färre band knyts. Även om tredje platser finns, så används de inte.

– Vi befinner oss nästan på en regional nivå, där man blir en del av flera samhällen på något sätt.

Mattias Kärrholm menar också att tredje platsen har fått konkurrens, exempelvis av medborgarnas egna pooler eller hemmabios. Samtidigt som andra medborgare inte har den möjligheten. Det blir svårare att få till starkare band mellan olika samhällsgrupper då vi umgås i mer separata sammanhang, blir hans slutsats.

Lokal tillit och minskad sårbarhet

Lokala mötesplatser kan även vara viktigt för att stärka ett samhälles motståndskraft om en kris slår till. Det visar en finsk studie från 2026 där forskare utvecklat en analysmodell med 128 olika krisscenarier för att mäta städers sårbarhet.

Resultaten visar att bibliotek och parker, det vill säga tredje platser, är avgörande för att bygga lokal tillit och minska sårbarheten vid olika typer av klimatrelaterade incidenter. Men det bygger på att tilliten och samvaron byggs upp redan innan själva klimatincidenten.

Det är en slutsats som även Mattias Kärrholm skriver under på.

– Det handlar ju faktiskt om att vi inte klarar oss utan varandra. Vi måste ha platser där vi kan träffas och lära känna varandra.