Ny teknik ska bidra till hållbar naturturism

Vandringsleder, fiskesjöar och kanotvatten lockar allt fler besökare till värmländska Glaskogen. Här utvecklas nu ett nytt digitalt verktyg för hållbar turism, som ska göra det möjligt att planera smartare.

Glaskogen utanför Arvika är uppskattad för friluftsliv och lockar både svenska och utländska turister. Många upptäcker området från kanoten eller med långfärdsskridskor på vintern. Här finns också gott om vandringsleder och campingplatser.

– Det är ett skogslandskap med högt naturvärde, säger Fredrik Hoppstadius, forskare med fokus på hållbar utveckling och turismplanering vid Karlstads universitet.

Han deltar i det nya forskningsprojektet, som leds från Högskolan Dalarna. Utöver Glaskogen omfattas även naturreservatet Malingsbo-Kloten i södra Dalarna.

Risker när turismen ökar

De två naturområdena i projektet ska få så kallade digitala tvillingar, alltså digitala modeller där information om naturen och besökarna samlas. I verktyget kommer det gå att testa vilka effekterna blir om något förändras i området, till exempel om besökstrycket ökar.

Ambitionen är att man ska kunna utgå från prognoser kopplat till turismen, och använda programmet för att planera till exempel underhåll av vandringsleder och annan infrastruktur.

– Vi behöver bli bättre på att arbeta mer proaktivt, i stället för att bara reagera på det som händer, säger Fredrik Hoppstadius.

Han beskriver att det finns en önskan från besöksnäringen i Värmland om att fler turister ska hitta till Glaskogen. Samtidigt finns en oro för att det på sikt kan hota området och dess miljö. Än är det inte fråga om någon massturism, förklarar han, men besökarna blir fler år för år och det ökar slitaget i naturen.

– Jag tror att det här verktyget kan hjälpa oss att se hur vi kan välkomna besökare på ett hållbart sätt.

Målkonflikter mellan turism och skogsbruk

Utöver att förebygga problem kopplat till turism beskriver Fredrik Hoppstadius att det digitala verktyget också kommer kunna användas för att synliggöra hur andra verksamheter, som skogsindustrin, påverkar naturen och friluftslivet.

– En möjlig tillämpning är att undersöka hur förändringar i markanvändningen, exempelvis skogsavverkning, påverkar landskapet, naturvärdena och förutsättningarna för friluftsliv och turism, säger han.

Vissa delar av Glaskogen består av skyddad natur, men i andra delar bedrivs ett aktivt skogsbruk, och området ägs till stor del av skogsbolagen. Fredrik Hoppstadius ser att skogsnäringen och besöksnäringen inte alltid har gemensamma intressen.

– Det blir gärna så att primära näringar, i det här fallet skogsindustrin, får ett övertag när beslut ska tas. Genom bättre kunskapsunderlag hoppas vi kunna bidra till att fler perspektiv vägs in när beslut om landskapets framtida användning fattas, säger han.

Banar väg för nya turismsatsningar

Fredrik Hoppstadius hoppas att det digitala verktyget kan ge ett bredare kunskapsunderlag för dialog och planering i naturområden som Glaskogen.

För besöksnäringen ser han att verktyget kan bidra till utveckling på flera sätt, som exempelvis att visa hur satsningar på infrastruktur för skogens besökare kan ge ringar på vattnet och få positiva effekter i regionen.

– Om man till exempel bygger nya rastplatser kommer fler söka sig till de delarna av skogen, vilket kan leda till fler övernattande gäster på det närmsta vandrarhemmet. Förhoppningen är att den digitala tvillingen ska kunna bidra med bättre underlag för att bedöma konsekvenserna av olika satsningar.

Om verktyget fungerar som det är tänkt tror han att det kan komma till nytta i många naturområden.

– Det skulle exempel kunna vara intressant i Stockholms skärgård eller i Bohuslän, som båda är viktiga områden för den svenska besöksnäringen.