Biologisk mångfald
Skogslektioner – en naturlig del i undervisningen

På Ekenässjöns skola i Vetlanda byts bänkar mot stubbar. Två dagar i veckan undervisas eleverna utomhus – oavsett väder. Projektet studeras av forskare som undersöker skogens påverkan på hälsa och välbefinnande.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
En av eleverna springer tillbaka för att hämta en jacka. Den småländska förmiddagssolen lyser inte tillräckligt starkt för att gå utan. Ändå syns inga sura miner. Eleverna traskar gemensamt in i skogsområdet, bara ett stenkast från skolan. Här undervisas tredjeklassarna varje tisdag och torsdag i drygt en och en halv timme.
– Vad vet vi om frön? frågar läraren Jennifer Jansson.
Eleven Alice Lind Crona, räcker upp handen högt, i linje med tallarna mot den gråmulna himlen.
– Man lägger dem i jorden, vattnar och väntar några dagar. Då kommer det ut en rot. Väntar man länge blir det en blomma, säger hon.
Det är just detta dagens lektion handlar om. Klassen samlar jord i plastpåsar och lägger i solrosfrön, som de sedan ska placera i egentillverkade lerkrukor. De dokumenterar arbetet och tecknar blomman i dess olika stadier.



”Lugnare utomhus”
Forskningsprojektet i Vetlanda kommun startade i augusti 2025. Syftet är att undersöka om skogen kan göra barn lugnare, piggare, mer fokuserade och intresserade av naturen. Bland annat används konceptet ”Skogen i Skolan”, där praktiska undervisningsmoment genomförs utomhus. Olika träföretag bidrar med föreläsningar och studiebesök.
Susanne Knutsson, docent i vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet, leder projektet och deltar ofta i naturlektionerna. Tillsammans med två kollegor från vårdvetenskap respektive skog och träteknik intervjuade hon de 22 eleverna före projektets start.
– För barnen är skogen en plats för gemenskap med kompisar och familj, men också frihet, lek och rörelse. De berättar att skogen stimulerar alla sinnen.
Efter det första året har eleverna, som nu går i fjärde klass, följts upp med enkäter och intervjuer. Uppföljningen kommer att fortsätta årsvis fram till slutet av årskurs 6. Ännu är det dock svårt att se mätbara skillnader, menar Susanne Knutsson.
– Indikationerna är att klassen har blivit lite lugnare utomhus. De ställer fler frågor och visar större nyfikenhet.
Eleverna ska även svara på enkäter i slutet av årskurs 9, med målet att förstå hur de påverkas på lång sikt.
– Vi vill se om fler väljer skogsrelaterade inriktningar eller yrken i gymnasievalet.
En annan småländsk kontrollskola utan utomhusundervisning utgör referens, och följs upp med enkäter i samma intervaller.

Matematik bland gran och tall
Även lärarna på Ekenässjöns skola har intervjuats. Monica Rundberg och Jennifer Jansson berättar hur de väver in skogsturerna i undervisningen. Från svenska och bild till naturkunskap och matematik.
De tränar addition där stenar, pinnar och blad får agera olika valörer. De mäter trädens storlek med ett snöre. Eller så läser de texter om skogsväsen, där barnen kopplar innehållet till konkreta platser i naturen.
Nyckeln ligger i själva systematiken, menar de. I början fanns ett visst motstånd bland eleverna, men nu ses utflykterna som en naturlig del av skoldagen.
Monica Rundberg beskriver hur gruppen har förändrats, både vad gäller beteende, samspel och koncentration.
– De fick bygga en koja i skogen och alla var aktiva. Innan projektet hade det inte blivit någon koja alls.
Eleven Henning Falck vill ha fler lektioner i skogen – och förbättra klasskojan.
– Vi bråkade mycket. Sen byggde vi tillsammans så att alla blev sams, säger han.

Intresset ökar – men kontinuitet saknas
Läraren Jennifer Jansson ställer fler frågor till eleverna. Hur sprids frön från växter som gror nära marken? Förslagen är många – vinden, humlor och bin. Men hur sprids egentligen trädens frön?
– Med kottar. Ekorrarna tar med dem, kommer Henning på.
Efter några minuter får en av eleverna syn på en ekorre. Genomgången pausas och snart står halva klassen och spanar efter djuret i skogen.
2032 ska forskaren Susanne Knutsson göra projektets sista uppföljning. Intresset för naturnära undervisning ökar, menar hon.
– Men kontinuiteten saknas ofta längre upp i åldrarna. Det finns definitivt potential för att integrera mer utomhuspedagogik i utbildningssystemet.