Biologisk mångfald
Forskare spinner tråd av rester från skaldjursfisket

Kan räkskal bli högsta mode? Ja, menar forskarna bakom ett nytt projekt som undersöker hur rester från skaldjursfisket kan användas för att tillverka tyg.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
– Det handlar om att så långt som möjligt använda allt det vi fiskar upp från havet, och inte bara det vi kan äta, säger forskaren Markus Andersson Trojer, vid forskningsinstitutet Rise.
Kläder av skaldjur låter lite äckligt. Hur fungerar detta?
– Vi extraherar ämnet kitin, som finns i skalet, och tillverkar textilfibrer av det. På liknande sätt tillverkar man till exempel viskos eller lyocell av cellulosa från trämassa. För fiskerinäringen skulle det innebära en vinst om restprodukterna från skaldjursfisken kan användas för textilproduktion. Det är också bra ur hållbarhetsperspektiv.

Vad kan man göra för typ av material av skalresterna?
– Kitin är väldigt starkt och tåligt. Det finns i skalet på insekter och skaldjur av en anledning. Vår största förhoppning är att det delvis ska kunna ersätta polyester, som ju är ett fossilbaserat material. Men det första steget, för att snabbt få ut materialet på marknaden, tror jag blir att få fram textilfibrer som kan blandas med andra naturbaserade material, som viskos, lyocell och bomull.
Det har forskats om textiltillverkning av kitin ända sedan 1970-talet. Vilka är de största utmaningarna?
– Kitin är svårbearbetat, vilket är en konsekvens av att det är så starkt och tåligt. Sen handlar det om att få fram en produkt som är ekonomiskt lönsam och lätt att ta in i produktionen – och där närmar vi oss nu skulle jag säga. Det får till exempel inte krävas starka kemikalier eller väldigt mycket energi för att extrahera kitinet för då blir det ohållbart både ekologiskt och ekonomiskt. Nu är vi i ett läge där vi finjusterar och testar, för att se hur hållfastheten blir beroende på till exempel vilka sorters räkor vi använder och hur snabbt vi spinner fibrerna.
När tror du att vi ser de första kläderna av skaldjursrester hos de stora klädkedjorna?
– Det är svårt att säga, men jag tror att vi kommer se blandade material där kitin ingår inom 5-10 år. Vi har modeföretag som partners i projektet. Det finns också ett stort intresse hos företag som tillverkar hygienprodukter som blöjor och bindor.
10 miljoner ton skaldjursrester
Globalt genereras cirka 10 miljoner ton skaldjursrester per år.
I Norden uppgår siffran till cirka 100 000 ton per år, och i Sverige till cirka 1 000 ton, enligt Rise.
Mycket av de svenska skaldjuren skalas utomlands, främst i Marocko och Bulgarien. Skalresterna skickas sen tillbaka till Sverige.
Skalet utgör ungefär 60 procent av en räkas vikt, och ungefär 30 procent av skalet utgörs av kitin och skulle kunna användas till textilproduktion.
Projektet ”KRAFT – Kitinbaserade textilfibrer från skaldjursrester” leds av Aleksandra Kozlowski, forskare vid Rise inom fiberutveckling genom våtspinningsprocesser.
Källor:
Crustacean Production and Waste Valorisation: A Sustainable Approach for the Seafood Industry
Co-products in the Swedish Seafood Processing Industry Quantification and present uses