Kritiserade burregler utreds vidare

När Jordbruksverket förra året presenterade sitt förslag till nya regler för små sällskapsdjur mötte det starka reaktioner. Det gick så långt att myndigheten drog tillbaka förslaget – men nu tas frågan upp igen.

Det var våren 2025 som Jordbruksverkets förslag gick ut på remiss, men efter bara åtta dagar drog myndigheten tillbaka det på grund av den massiva kritiken.

– Vi förstod att vi behövde ha mycket mer dialog med djurägarna, säger Helena Elofsson, djurskyddschef på Jordbruksverket.

Nu har arbetet med att uppdatera reglerna återupptagits. Det handlar om villkoren för bland annat kaniner, marsvin, fiskar och undulater, men också mer ovanliga sällskaps- eller hobbydjur som reptiler och groddjur.

Jordbruksverket bjuder nu in fler föreningar till möten och samtal, i stället för att bara öppna för skriftliga kommentarer.

Att det behövs nya regler går inte att komma ifrån, menar Helena Elofsson.

– De nuvarande reglerna är nästan 30 år gamla. Sedan de infördes har kunskapen om djuren ökat och vi har fått en ny djurskyddslag.

Livlig debatt om burarnas storlek

Mycket av kritiken mot Jordbruksverkets förslag har handlat om hur stora burar olika djur behöver. Enligt det nya förslaget skulle till exempel kaniner ha tillgång till ett utrymme på minst 10 kvadratmeter, vilket kan jämföras med dagens krav på bara 1 kvadratmeter.

– Många upplevde att det var orimligt stora utrymmen som föreslogs, och kände sig kanske kritiserade för att de håller sina djur på ett mycket mindre utrymme, säger Helena Elofsson.

Att sätta en lägstanivå för burstorlekar är svårt, konstaterar Lotta Berg, professor i husdjurens miljö och hälsa vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Hon är ordförande för SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd, som tog fram kunskapsunderlaget som låg till grund för delar av Jordbruksverkets förslag.

Det vetenskapliga underlaget anger inga riktlinjer för mått på burar utan beskriver mer övergripande de grundläggande behoven hos olika arter. Det kan till exempel handla om fågelarters behov av utrymme för att kunna flyga eller kaniners behov av att kunna gräva ett hål.

Att ta fram underlaget var ingen enkel uppgift, enligt Lotta Berg.

– Det finns väldigt, väldigt lite forskning om många av de här djuren, för det är ingen som betalar för det. Vi vet ofta betydligt mer om behoven hos lantbrukets djur. Livsmedelsproduktion anses vara ett nationellt intresse, så intresset från staten blir större, och även kommersiella intressen och branscher skjuter till forskningsmedel. Motsvarande gäller i viss mån för forskning om hundar och katter, där det finns större resurser, säger hon.

Särskilt stora är kunskapsluckorna enligt Lotta Berg för ovanliga, icke domesticerade djur.

– Vi vet väldigt lite om vad till exempel den afrikanska pygméigelkotten har för behov när den hålls som hobbydjur, för det finns inget stort samhällsintresse att ta reda på det.

Ny syn på hur djur ska hållas

Även om det är mycket vi inte vet om de små sällskapsdjuren ser Lotta Berg att kunskapen har ökat under de 30 år som gått sedan de nuvarande djurskyddsreglerna skrevs. Samtidigt menar hon att synen på hur djur ska hållas har förändrats, och inte minst synen på att ha djur i bur.

Hon drar en parallell till lantbruket. Där är till exempel konventionella burar för höns förbjudna sedan ganska länge. Inredda burar med rede, sittpinne och sandbad är fortfarande tillåtet men ovanligt. Allt fler höns är frigående, och det är heller inte längre tillåtet att fixera grisar.

– Även om vi accepterar att djur hålls för livsmedelsproduktion tycker vi inte att de ska sitta i bur. Den här förändringen inom lantbruket tror jag har bidragit till att man nu även ser över reglerna för sällskapsdjuren, för där har vi fortfarande ganska många djur i bur.

Hon konstaterar att sällskapsdjuren är väldigt viktiga för oss människor.

– Man pratar till exempel om att det är bra för barn att ha kontakt med djur för att lära sig omsorg och empati. Men våra mänskliga behov ska balanseras mot djurens möjlighet till ett gott liv, för det räcker ju inte att man älskar ett djur för att det ska må bra.

”Alla kommer inte bli nöjda”

Enligt Helena Elofsson kommer de uppdaterade reglerna börja gälla tidigast år 2029.

Nu ska olika perspektiv diskuteras, bland annat burstorlekar.

– Vi vill höra från djurägarna och deras organisationer vilka lösningar de ser. Kanske finns det sätt att ha till exempel kaniner på mindre yta om de även har möjlighet att springa fritt ibland? Och kanske kan vissa fåglar kan ha mindre burar om de regelbundet får flyga utanför buren?

Finns det en risk att människors intressen får för stort inflytande i utformningen av de nya reglerna, på djurens bekostnad? Människor kan ju bli arga och klaga, men djuren har inte riktigt samma möjlighet att göra sina intressen hörda?

– Vi ska inte påverkas av att folk blir arga utan vi ska ta hänsyn till både djurens och människors behov och göra korrekta avvägningar. Vi ska lyssna och se till att alla känner att de har fått komma till tals, men alla kommer inte att bli nöjda. Så är det bara. Så är det alltid med våra regler.