Så löser vi konflikterna med våra vilda grannar

Rådjuren länsar kolonilotten och gässen bajsar på badbryggan. När vilda djur blir en del av stadslivet ställs frågan om hur vi ska leva tillsammans på sin spets.

Parker, kolonilotter, fågelmatningsstationer och stränder – det är platser i städerna där människor och djur ofta möts.

– De vilda djuren är till stor glädje för oss. Det verkar vara en stark drivkraft hos oss människor att vi vill mata dem. Många bygger en relation till enskilda djur som vi möter regelbundet, men ibland blir det problem, säger Erica von Essen, forskare vid Stockholm Resilience Center.

Hon forskar om hur man kan minska konflikterna mellan människor och vilda djur, bland annat genom det internationella forskningsprojektet Biocities. Forskargruppen gör nedslag i Stoockholm och ytterligare tre städer: Kapstaden i Sydafrika, Freiburg i Tyskland och Genk i Belgien.

– Det finns stora likheter i utmaningar världen över, även om vi delvis har helt olika typer av vilt, säger Erica von Essen.

Hon berättar att man i Kapstaden har stora problem med babianer, som är smarta och bryter sig in i bilar eller hus för att ta mat.

– Just det problemet har vi inte i Sverige, men i alla städer i projektet ser vi konflikter mellan djur och människor kopplat till att djuren skitar ner – som gässen här i Stockholm, som orsakar stora problem på stränderna under somrarna.

Med rätt att döda

I internationell jämförelse sticker vi i Sverige ut genom att vi är ganska snabba med att ta oss an problematiska arter med geväret, berättar Erica von Essen.

– I andra länder är man mer benägen att testa andra lösningar, men med ganska varierande resultat, ibland kan lidandet i stället bli förlängt säger hon.

I det tidigare forskningsprojektet ”Med rätt att döda” undersökte hon hur beslut fattas om djur som är på fel plats vid fel tillfälle. Studien visade att det ofta är delvis godtyckligt vilka åtgärder som sätts in, och avhängigt vilken person som kallas in att lösa problemet.

I studien undersökte hon särskilt kommunjägarnas roll, alltså de jägare som anlitas för att ta hand om vilda djur som upplevs problematiska. Erica von Essen ser att förvaltningsplanerna är förhållandevis otydliga. Kommunjägarna ska förhålla sig till jaktlagstiftningen, som slår fast att man inte får orsaka onödigt lidande för djuren, men jägarna är förhållandevis fria att bestämma om ett djur måste skjutas eller om det räcker att till exempel skrämma bort det från platsen där det uppstått problem.

– Kommunjägarna har stor frihet, men i många städer känner de en stark förväntan på sig att lösa problemet snabbt, vilket oftast innebär att skjuta. Samtidigt väcker jakten starka reaktioner. Många människor tycker det är fel att skjuta djuren och framför allt vill de inte se när djuren skjuts.

Kommunjägarna har en ganska otacksam uppgift, konstaterar Erica von Essen.

Hon efterlyser en mer genomtänkt strategi för hur vilda djur ska hanteras när de ställer till problem, och tycker att vi i Sverige kan bli bättre på att testa andra lösningar än att döda djuren.

Hundar vallar kanadagäss

I somras följde hon ett projekt där man provade att låta border collies valla kanadagäss på stränder i Stockholm, som ett sätt att hålla badplatserna rena.

– I stället för att skjuta fåglarna försökte man göra stränderna otrevliga för dem, genom att ha hund som störningsmoment. Det ska bli spännande att se vad de kommer fram till när de har utvärderat satsningen.

Just konflikter mellan människor och gäss intresserar henne särskilt. Hon berättar, lite på skoj, att det delvis har blivit personligt.

Inte långt efter hon varit med och vallat gäss i somras, blev hon attackerad av en ilsken gås när hon var ute och sprang på Djurgården.

– Den såg mig rakt i ögonen och sänkte sin hals. Sedan sprang den efter mig och hoppade upp på min rygg.

I vissa fall verkar det vara rätt enkelt att ta beslutet om att avliva ett djur. I andra fall är det svårare. Hur vi hanterar olika arter är inte alltid rationellt, enligt Erica von Essen.

– Vissa arter väcker sympati och engagemang, medan andra snabbt betraktas som skadedjur. Även om ekorrar och råttor i princip orsakar samma skador i ett område är det råttorna man riktar in sig på.

Fredsavtal med råttor?

Internationellt ser Erica von Essen just nu flera intressanta forskningsprojekt som visar att man kan förändra beteendet hos djur som vi människor besväras av, i stället för att avliva dem.

I Finland har forskare sett ett exempel där människor och råttor förhandlade fram en form av samexistens på ett kolonilottsområde. ”Avtalet” innebar att råttorna höll sig undan från själva odlingarna, men kunde leva vidare i delar av området och äta fallfrukt och skadade grödor som odlarna inte ville ha.

– Forskarna såg att råttorna och odlarna utvecklade en form av ”code of conduct”, en sorts uppförandekod, säger Erica von Essen.

Hon tror inte att konflikterna mellan människor och djur kommer att försvinna, men hon tror att det går att arbeta mer proaktivt och fredsbevarande. Hon tillägger att en del av lösningen kanske är att vi människor accepterar att staden inte bara tillhör oss utan även djuren, inklusive vissa ilskna gäss.

– Jag tror att vi får tolerera vissa saker som övergående problem, som att vissa djur är mer aggressiva när de har ungar.