Jordhälsan i svenska städer kartläggs

Nu kartläggs jordhälsan i svenska stadsparker – från Abisko i norr till Svedala i söder. Totalt har 200 jordprover samlats in. Förhoppningen är att jordproverna ska visa hur miljön kan påverka jordens mående.

En frisk jord med rikt mikroliv bidrar till biologisk mångfald, och har samtidigt bättre motståndskraft mot torka och skyfall. Tord Ranheim Sveen, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, som studerat jordens hälsa i flera år och leder det nya projektet.

Han ser att jordhälsa har blivit en mer prioriterad fråga de senaste åren. Förra året, 2025, kom till exempel ett EU-direktiv som slår fast att alla medlemsländer ska mäta och utvärdera jorden i olika typer av marker såsom åkermark, skogsmark och gräsmark.

– Vi har börjat undersöka jorden mer, men vi har än så länge tittat väldigt lite på jorden i våra städer, trots att det är i städerna de flesta rör sig, säger Tord Ranheim Sveen.

Att stadsjorden är så outforskad tror han beror på att vi tenderar att tänka på jordhälsa mest kopplat till jordbruk och skogsbruk. Om vi inte ska odla i marken verkar vi inte tycka att frågan är en lika angelägen, men där tror han att vi får tänka om.

Han beskriver sin forskning som i grunden nyfikenhetsdriven. Han vill ta reda på mer om jorden, oavsett vad den kunskapen kan ha för möjlig nytta. Men han tror också att det är viktigt att undersöka jorden i våra städer för den mänskliga hälsans skull. Jordhälsa och mänsklig hälsa verkar nämligen hänga ihop.

– Det finns mer och mer forskning som visar att mångfalden av mikrober i vår närmiljö spelar roll för hur vanligt det är med autoimmuna sjukdomar som allergier och typ 1-diabetes. Om jordhälsan i stadsmiljöer är bra och vi har en god och stabil biologisk mångfald i den, så kan man nog tänka sig att det har goda hälsoeffekter även för oss människor.

Tar hjälp av skolklasser

Under forskningsprojektet har omkring 200 prover tagits i stadsparker runtom i landet. Till sin hjälp har Tord Ranheim Sveen haft skolklasser, som samlat in jord i sina närområden.

Under sin doktorandtid åkte han själv runt och samlade in ungefär lika många jordprover i gräsmarker, ett fältarbete han helst inte gör om. Under fem veckor körde han cirka 1 200 mil.

– Jag var helt förstörd efter det, och väldigt myggbiten.

Utan skolklassernas hjälp hade projektet om jordhälsa i städer inte varit möjligt, menar han. Samarbetet med skolorna har varit en förutsättning för att kunna få ger en så stor geografisk spridning – med prover från Abisko i norr till Svedala i söder.

– Det blir en helt annan täckning än vad en enskild forskare hade kunnat åstadkomma på egen hand, säger han och tillägger att projektet också verkar ha väckt intresse för biologisk mångfald och forskning hos eleverna.

– Vi har fått många frågor om hur man kan veta hur marken mår, men också hur det är att vara forskare. Vi ska göra en video där vi svarar på barnens frågor.

Trädens roll kartläggs

De sista jordproverna från skolklasserna har just kommit in och ska nu analyseras i labbet.

Redan ute i klasserna har man analyserat jordens struktur, kolhalt och pH-värde. Eleverna har fått ett kit och instruktioner för att kunna undersöka sina prover.

I labbet ska forskarna nu fortsätta att analysera proverna och bland annat undersöka vilka föroreningar som finns i jorden. Proverna kommer också att DNA-sekvenseras.

– Då kan vi se hela samhällen av bakterier och svampar, alltså den biologiska mångfalden av mikrober i jordprovet.

Resultaten från labbet kommer tidigast våren 2027.

Alla proverna är tagna under träd eftersom man vet att just träd har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Eleverna har fotat platsen, så att forskarna ska kunna veta hur miljön ser ut där jordprovet togs.

Tord Ranheim Sveen hoppas att de utifrån proverna ska kunna dra slutsatser om hur miljön, och framför allt träden, påverkar jordhälsan.

– Den kunskapen skulle man i så fall kunna ta med i stadsplaneringen. Då kan vi ge rekommendationer om vilka träd man ska välja att plantera, och hur man ska sköta parkerna, för att få en bättre jordhälsa.