Det är inte höga påslag som styr matpriserna i Sverige – rörelsemarginalen i livsmedelshandeln är inte mer än några få procent. Det framgår i ny rapport om ekonomiska förutsättningar i svensk livsmedelsindustri. Samtidigt ser författarna konkurrensproblem och en brist på transparens.

Skillnaderna vad gäller lönsamheten i den svenska livsmedelskedjan är stora. Ett genomsnittligt jordbruksföretag går i dag back när lantbrukarens arbetskostnader räknas in. Företag inom dagligvaruhandeln går betydligt bättre, men det beror mer på avkastning på investerat kapital på grund av hög omsättningshastighet – företagens rörelsemarginaler är låga.

Rapporten Vem tjänar pengar på maten? publiceras av Plate, ett forskningscentrum för hållbara måltider. Den bygger bland annat på statistik från Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån och beskriver lönsamhet och konkurrens för företag i livsmedelskedjan i Sverige.

Rapportens författare, forskarna Shon Ferguson och Elin Röös, konstaterar att det är svårt att avgöra om något led i livsmedelskedjan har ett större påslag än vad kostnadsutvecklingen motiverar, bristen på transparens är stor vad gäller företagens kostnader. Framför allt är kunskapen liten om måltidsbranschen som levererar livsmedel till restauranger, skolor och sjukhus med mera.

Svenska hushåll lägger jämförelsevis lite pengar på mat i dag, cirka 15 procent av den disponibla inkomsten. Författarna efterlyser också en diskussion om hur framtida kostnader för klimatomställning och livsmedelsberedskap ska fördelas, något som inte avspeglas i livsmedelsproduktionen i dag.

Elin Vikstentext

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.